Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annat bidrog till de underbara segrarna. Första och
förnämsta hemligheten i Karls krigskonst uttalades i
försla raderna af hans soldaters krigssång: »Friskt
bussar, gän pä uti Herrans namn!»
Montesquieu har sast: Karl var ingen
Alexander; men skulle hafva varit Alexanders bästa soldat.
Många hafva iustiimt i omdömet. Det tål dock mycken
jemnkning. Karl hade utom modet och härdigheten
äf-ven andra krigareegenskaper, i synnerhet den att
under sjelfva striderna kunna med lugn besinning uppfatta
och med rask beslutsamhet utföra, hvad häldst
omständigheterna fordrade. Bland fältslagen har det vid
Ilolof-sin blifvit mest beröinilt. 1 detta liksom vid Narwa
och Klissow återfinner man samma grundtanke,
nämligen att rigta alla sina krafter mot midten af fiendens
linie, bryta den och kasta flygiarna åt ömse sidor;
måhända det klokaste sätt, hvarpå man kunde gå till väga
mot mångdubbelt starkare men oöfvade troppar. Det
var af Rehnskiöld och vid Narwa, som konungen först
lärde detta stridssätt.
.Man har frånkänt Karl förmågan att med
beräkning leda det hela af ett fälttåg. Sannt är, att han
sällan skaffade sig betydliga förråder, betryggande
vapenplatser och behöfliga förbindelser mellan tropparna
inbördes och mellan dem och fäderneslandet; och sällan
har någon fältherre mindre iakttagit läran om den så
kallade operations-basen. Men hans uppförande kan,
om icke försvaras, dock till en del förklaras. Den
tidens ryssar och polackar voro så oöfvade, så
oskickliga, sa lättslagna, att mot dem icke beliöfde
iakttagas samma försigtighetsmått, som mot andra mer
öf-vade och bättre anförda troppar. Att här gå till
väga försigtigt och långsamt, likt en Tnrenne, en
Gustaf Adolf, hade varit att förlora tiden och gifva
fienderna tillfälle att sansa, ordna och öfva sig. Deremot
att med förakt för deras öfverlägsenhet gä dem rakt
på lifvet och dymedelst förbluffa dem; detta var både
rigtigare beräkuadt och lättare verkställdt. En dylik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
