Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans och Sverges farligaste fiender, och livllka redau
1714 borttagit nära hälften af hans rike.
I allmänhet ville han alltid gä anfalls- sällan
försvarsvis till väga. Enligt romarnes exempel plägade
Gustaf Adolf esomoftast genom uppkastade
förskans-liingar trygga sina fältläger. Något sådant ville Karl
den tolfte aldrig, med undantag af vistelsen i Stralsnnd,
veta af; förklarande tvärtom, en modig krigshär
ovärdigt att till sitt försvar begagna vallar i stället lor vapeu.
Äfveu för vården af rikets inre angelägenheter
egde konungen mänga lofvande egenskaper; t. ex. blick
alt inse, lijerta att älska och mod alt verkställa, livad
sanning och rättvisa kräfde. Vi minnas, huru han i
början tillbakavisade adelns fordringar och genom
allvarlig lagskipniug sökte upprätthålla lukt och ordning;
likaså huru han under hela sin regering afsag vid
sysslornas tillsättande icke börd utan personlig
användbarhet. Stor var ock i visst fall hans förmåga att
bedömma sjelfva förvaltningen; i synnerhet att gifva
densamma mer enkla och rediga former. Detta röjde
sig omisskänneligt i hans kansliordning, nya
krigsgerds-förordning, skatteföreukling till och med i ilere under
görtziska tiden vidtagna åtgerder; oaktadt all dessas
våldsamhet och orättvisa. Framdeles skola vi påpeka
orsakerna, hvarföre dessa goda egenskaper icke blefvo
för riket så välgörande, som man haft skäl alt vänta.
Af naturen hade konungen mycken rättskänsla.
Man finner deraf många och tydliga spår sä väl i
riksstyrelsen som i uppförandet mot främmande magter;
t. ex. i hans benägenhet att afstå Iugeruianland,
emedan det ursprungligen hört Ryssland till; i hans
försonlighet mot Danmark, hvars fredsbrott kunde af
förhållandet till Ilolstein urskuldas; i hans ofla framställda
fordran all redan före fredsunderhandlingens öppnande
återfå de i elt orättmätigt krig bortlagna länderna; t
hans oförsouligbet mot August, ja i allmänhet 1 den
hämndlystnad, för livilken han ofta anklagades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
