- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 27. Karl den tolftes regering. H. 7. Karl den tolfte och hans samtida /
132

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uäsiröljaode lider. t. ex. fru Brenner, Fresé, fru
Nor-denflycbt m. il. satte Runlus högt, oeh Dalin och
Bell-man sägas i sin ungdom ha älskat hans skrifter, och
ur desse bekommit en del af sin rigtning.

Ehuru flitigt aftappad, tyckes skaldeådran icke
sina, utan snarare svälla. Dereinot började hälsa och
lynne att lida af lefnadssättet, nöden och stundom af
ledsnaden vid detta rimsnideri på beställning. Han
gycklade sjelf deröfver i följande verser:

"Hvem har i bruk vara sjuk, och i vers dock fälas och älas?
Gör icke jag hvar dag grift-skriit, giftslcrifter ogifter?

Rimmar och hostar ibland hvar om ann’ icke tungan och lungan?
Hjertskott och hjernbrolt ihop, två ofredsamma, ledsamma sysslor.

Bli då min död och dagliga bröd slika persar och versar?
Dansa går ann, iblann; men städse må snart göra ledse:

Och lika smak, samma sak är rimma hvar eviga timma.
Alltför trådt gör omöjli’ godt. Förmågan, åhägan.

Kraft och saft tynas af, går i qvaf, förslöses, utöses.”

Redau vid treftiondeQerde året voro ock krafterna
försvunna, dock icke rimådran. Svåra lidanden höllo
honom vid sjukbädden under loppet af Maj 1713. På
månadens sista dag sade han:

”Kar Majus varit svår och bitter tid för Runius,

Så ger väl honom Gud en ljui och rolig Junius.”

Den första Juni gick in, det var hans födelsedag. Jag
kan, sade han, icke blifva frisk, förr än min
födelsetimma slär. Men när den nalkades, infunno sig
dödsbuden. Då begärde han glaset, och tömde det första
gången till tacksamhet för lycklig ingång i lifvet;
andra gången för lycklig framgång genom lifvet; och
tredje gången som välönskan till lycklig utgåDg ur
lifvet; hvarefter han afled just vid sagde sin
födelsetimma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/27/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free