Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vildman Fleming slutat läsningen, skall han under de
sista orden liafva skritvit: maledixisli el damnaberis. l)
Skriften, försedd med retande anmärkningar, lär
genast liafva blifvit skickad till den då i Polen varande
August, hvilken nu ändtligen gaf luft ät sitt länge uärda
missnöje mot den stränge klandraren, och befallte
eller tillät hans fängslande.
Också Patkull hade länge känt det svara i
sin belägenhet. Ilans lynne lemnade honom ingen
iref-nad som undersåte åt hvarken Karl, August eller Peter,
ej heller som kamrat tillhopa med andra
ämbetsmän, vare sig svenska, sachsiska eller rysska. Han
ämnade derföre draga sig tillbaka från det offentliga
lifvet ocb flytta till Schweitz, och hade förlofvat sig
med ett förnämt sachsiskt fruntimmer, hvars stora
förmögenhet sknlle göra honom helt och hållet oberoende.
Men kort före bröllopet blef han i Dresden helt
oför-modadt och på befallning af sachsiska regeringen tagen
tillfånga och kastad i häkte först på Sounenstein,
sedermera på Königstein.
Detta var ett brott mot folkrätten; ty Patkull
var numera icke sachsisk undersåte utan rysskt
sändebud. Att försvara våldsbragden ville man påstå, att
Patknll förbrutit sig mot både Peter och August, och
att han hemligen sökt försona sig med Sverge på
bekostnad, stundom af eudera, stundom af båda.
Verkligen flnnas ock några bref, som kunna vridas till
sådan tolkning 2); men så väl Karl som Patknll voro
he-slutsamma och egensinniga herrar och dertill hvarandras
dödsfiender. Det är föga troligt, att någon verklig
försoning dem emellan kunnat genomdrifvas.
Emellertid salt Patkull på Königsteins fästning,
när svenskarna 1706 om hösten inföllo i Sachseu. Vid
freden i Alt-Ranstadt fordrade Karl ovillkorligen, att
fången skulle åt honom utlemnas. Några säga, att
’) Du har baktalat och skall varda fördömd.
•) Se ¿land annat 31. 214.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
