Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträckningar ej iner kunde pä vanligt sätt erhållas,
och man ej heiler kunde eller ville de samma till nog
slort belopp omedelbart framtvinga, skedde detta
medelbart. i ty att undersåtrarne nödgades för sina löner,
arbeten, varor och fordringar mottaga i stället för reda
penningar blott nödmynt. Första försöket ined
någonting dylikt skedde år 1705 och i Riga af dervarande
guvernören Frölich; men utan konungens vetskap eller
bifall, bvarföre ock saken blef ogillad, och uppfinnaren
tillrättavisad. Snart nödgades dock Karl sjelf tillgripa
dylika medel. De förnämsta deribland voro följande:
FÖIISI AGET OM KREDITSEDLAR.
År 1711 ämnade man utgifva ett slags uödmynt
kalladt kreditsedlar; men både saken och namnet stodo
sedan Palmstrucbs tid i dåligt rykte. v) Bauken ocb,
som det tyckes, äfven kammar-kollegium satte sig mot
åtgerden och lyckades för tillfället densamma afböja 2).
BELÄGRINGSPEN.N 1NGAR
\
blefvo i Stralsund 1715 af konungen utgifna till ett
nämnvärde fyra gånger större än silfrets. Med Karls
tillåtelse fick äfven befälhafvaren i Wismar använda
samma medel. Man lofvade efter belägringarnas slut
inlösa dessa nödmynt; men vi veta ej, huruvida löftet
gått i fullbordan.
’) Se E-fi. 470. 2:a uppl.
-) Karl tillät dock under Wismais belägring 174s sådana
sedlars ulgifvande.
Fryxells Ber. XXVIII. ®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
