Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanliga skäl, nämligen, att Sundets båda stränder
aldrig borde lyda under en och samma krona. Snart
nog ångrade äfven tsaren sitt löfte, till följe dels af
nämnde orsak, dels af harm öfver ryssarnas
utestängande från Wismar, dels ar de utsigter, Görfz
före-speglat. Han tyckte ock Sverge vara redan så djupt
sjunket, att Ryssland ej mer hade af detsamma
någonting att befara, ville derföre ej på dess bekostnad öka
Danmarks styrka; troende för sitt land bäst, om båda
dessa stater hölles i ett tillstånd af svaghet och
inbördes täfian. I Maj *716 beslöto derföre han och
konungen i Preussen, att Danmarks anslag mot Skåne
borde hindras. Öfverenskommelsen derom blef dock så
förhemligad, att Fredrik den fjerde icke hade om
densamma mindsta aning. Tsaren höll tvärtom med honom
personliga öfverläggningar om sättet för nämnde
landstigning och låtsade derunder vänliga och trofasta
tänkesätt, samt lofvade att i Juli intinna sig med en
betydlig ilotta och 20,000 ryssar.
Men också konung Georg i England sökte
motarbeta planen; emedan den skulle skatfa icke blott Skåne
åt Danmark utan, hvad ock ganska vigligt var, ökad rnagt
åt Ryssland. Om, skref hans statsminister Stanhope,
om man ännu i tre år Icmnar tsaren fria händer, så
kommer han att göra sig till envåldsherre öfver hela
Östersjön. Georg lät fördenskull at Sverge erbjuda
fred. förbund och kraftigt understöd, om blott Karl ville
. åt Hannover lemna Bremen och åt engelska sjöfarten
frihet från de svåra kaperierna. Svenska sändebudet
i London, Karl Gyllenborg, föreställde, huru
fäderneslandet kunde på detta sätt få fred med alla sina
fiender, undantagande Ryssland. Men Karl hade numera
fästat sig vid tsaren och ville dessutom hvarken afstå
Bremen eller mildra sin kapare-stadga. Han afvisade
fördenskull Englands anbud. Georg vände sig då åt
annat håll. !) England och Holland beslutade laga så,
’) Riks ark. Karl Gyllenborgs bref till Müllern d. 10 och
18 Juni samt 20 och 27 Juli 171C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
