- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 29. Karl den tolftes regering H. 9. Görtziska tiden, krigsrörelser och fredsunderhandlingar samt konungens sista fälttåg, död och minne /
179

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blandadt innehåll, för det mesta dock klandrande. Karls
ovanliga egenskaper och öden inverkade väl äfven då
på lättrörda känslor och lättrörd inbillningskraft. Men,
enligt hvad namndt är, hade sinnesstämningen blifvit
honom långt mindre gynnsam än tillförene; detta till
och med hos tropparna. Bland dem måste väl alltid
en Karl den tolftes frånfälle göra djupt intryck och
hos mången framkalla saknad och tårar. Åtskilliga
sådana drag omtalas ock från den vid Fredrikshall
varande hären; men icke någon högljnddare och
allmännare klagan, sådan som t. ex. vid Gustaf Adolfs
död. Tvärtom, sågos der alltför mänga, som icke lade
den inträffade olyckan på hjertal; så knotade en bland
den fallnes beundrare.

Betydelsefull är oek följande omständighet. Så
vidt man vet, och på ett par undantag när, har ingen
blaud Karls anseddare krigare yttrat någon djupare
smärta vid hans död eller visat någon ovilja mot det
nya regeringssättet, den nya regeringen. Man såg i
stället nästan alla hans fordna vapenbröder och just
de ryktbaraste kampa-karolinerna gerna och villigt
hylla friheten och Ulrika Eleonora, samt af denna
sed-nare mottaga tjenster och belöningar. Så gjorde
Albedyhl, Beunet, Bielke, Duker. Gierta, Hård,
Lagerberg, Meyerfelt, Rehnskiöld, Rosen, Roos och Axel
Sparre m. il. Det var just dessa och andra deras
krigskamrater, som ifrigast drefvo på enväldets
af-skaffande, hvarigenom de ock uttalade sitt bestämda
ogillande af den siste envåldskonungens styrelse. Vi
liafva förut visserligen beskrifvit efterlefvande karoliners
saknad och sorg. 2) I allmänhet gäller dock den
teckningen dels sednare tider, då glömskan hunnit döfva
många smärtor och söfva många minnen; — dels
personer ur gemenskapen och lägre befälet, hvilka icke

’) Dansk. min. br. d. 17 April 1719 och alla den tidens
handlingar.

2) Se 21. 179.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/29/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free