Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Talet. fullt af snille ocli glödande kärlek tiil krigsära
och fosterland, flög. jemnte likartade efterföljare, som
en löpeld kring riket och bidrog att tända den
hänryckning, som några år derefter framtvingade rysska
kriget.
Dyrkandet af Karl den tolftes minne stegrades
än mer,, när nnder samma tid ett mägtigt parti ville
än en gång till konnng i Polen upphöja Karls
skydd-ling. Stanislans L< czinski: men vi hinna ej närmare
inlåta oss i detta ämne.
Brytningsåret ¡738 nalkades. Allt häftigare bief
spänningen mellan Iforn och Gyllenborg, mellan
freds-och krigspartiet, mellan mössor och hattar. Strax
efteråt var det ock. som svenska sändebnd’1 till
Kon-stantinopel, Malcolm Sinclair, bief pä nedrigt sätt af
rysska ntliggare mördad. Svenskarnas rä iskänsla,
stolthet och krigarsinne nppblossade i full laga och
skalden Odel författade don bekanta Sinclaijs-visan, i
hvilken hatet mot Ryssland och förtjusningen öfver
Karl den tolfte och öfver hans krigsära uttalade sig
med så hänförande styrka, att. fastän 120 ar sedan
dess förflutit, hafva de herrliga orden ej kunnat nr
svenska folkminnet utplånas. Otaligt mänga hlefvo ock
allt sedermera de. som icke kände Karl den tolfte i
någon annan gestalt, än den skaldens inbilloingskraft
sålunda framtrollat.
Af detta tänkesättets vindkast fick äfven Görtz
sin del, sin fördel. Det parti, som ville upphöja Karl,
måste ock taga gunstlingen med på sina axlar.
Genom att utmåla olagligheterna i dennes rättegång så
grofva och ohyggliga som möjligt, sökte man äfven
kasta skugga på de personer, som 1719 och ännu
1737 sntto vid styret, och i synnerhet pä Arvid Horn.
Som förberedelse till statsbvälfniogen 1738 bief en
skrift om statshvälfningen 1719 uppsatt, som mau
tror, af Karl Gyllenborg eller af hans vänner. Den
uöjde sig icke med att ogilla de verkliga fel. som i
rättegången mot Görlz begingos, atan tilldiktade flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
