- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 2. Innehållande Katolska Tiden (normalstil) /
38

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sammankalla en riksdag, der, isynnerhet genom hans
be-drifvande, Birger Jarls son, Waldemar, blef utvald till
konung, och skedde detta så hastigt, att allt redan var
afgjordt inom 14 dagar efter Eriks död.

När Birger Jarl i Finnland fick underrättelse om allt
detta, skyndade han hem med största delen af krigshären,
högeligen förtretad öfver, att han ej sjelf blifvit konung.
Han tillhopakallade derföre dem, som gjort förra valet, och
då de voro samlade, uppstod han midt ibland dem,
frågande: hvilken hade varit så dristig och anställt
konungaval under jarlens frånvaro, och hvarföre de tagit ett barn
till konung. Då reste sig straxt upp Ivar Blå, svarande:
att han hade föranledt konungavalet, och», tillade har»,
»anse vi dig visserligen för mest värdig att bära kronan,
»men du är redan till åren kommen och kan ej lefva så
»länge som din son.» Då likväl Birger ej var nöjd
härmed, sade Ivar: >Om detta misshagar dig, så gör af din
son, hvad dig lyster! Vi skola väl veta få oss en annan
konung.» Härvid teg jarlen en stund; sedan frågade han:
»Hvem skolen j då taga till konung?» Ivar svarade
oförskräckt: »Jag kan väl också skaka fram en konung under
denna min kappa.» Då besinnade jarlen sig, och fruktande
att på detta sätt förspilla kronan både för sig och för sin
son, förklarade han sig nöjd med det, som var skedt.
För att försäkra denna värdighet åt sin son, lät han med
mycken prakt kröna honom uti Linköpings domkyrka (1251),
ty Uppsala kyrka var nyss nedbränd. Snart derefter lät
han äfven med stor prakt och rik hemgift öfverföra Rikissa
till norrska gränsen, der hon möttes af båda norrska
konungarna Håkan, fader och son, och hennes bröllop med
den sednare blef firadt med all ståt och högtidlighet.

Vid denna tid dödde Birger Jarls moder, Ingrid Ylfva
(1252). Det var en allmän spådom, att så länge hennes
hufvud stod uppe, skulle hennes ättlingar förblifva mägtiga.
Derföre lät Birger. Jarl begrafva henne i Bjelbo kyrka på det
sättet, att hon inmurades i en pelare, stående upprätt, så
att hennes hufvud aldrig någonsin skulle kunna nedfalla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/2n/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free