- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 2. Innehållande Katolska Tiden (normalstil) /
67

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BRÖDERNAS FIENDSKAP.

Litet härefter blef konung Birger krönt uti
Söderköping (1302) med mycken högtidlighet, och på samma
gång blef äfven hertig Waldemar förmäld med marskens
yngsta dotter, Kristina; och var marskens anseende vid
den tiden på sitt högsta. Kort derpå ingick han ett nytt
giftermål med en tysk grefvinna och voro alla, både
konungen och hertigarna, budna på bröllopet. Sista dagen
trädde marsken tillsammans med bröderna, och afsade han
sig då sitt förmynderskap, bedjande dem, att de skulle
taga sig en annan yngre och raskare tjenare än han.
Men bröderna sade sig ej bättre man kunna få, än Torkel
Knutsson. Men, som konungen hade mycket att sköta, så
skulle Torkel stanna hos honom, men Ambjörn Sixtensson
Sparre skulle blifva hertigarnes drots, och förestå det dem
tillhörde.

Ifrån denna tiden började misstroende att uppkomma
bröderna emellan, och äro några, som säga, att hertig Erik
tänkte uppå, huru han skulle göra på samma sätt med
sin bror, Birger, som hans far Magnus hade gjort med
sin bror Waldemar. Detta misstroende yppade sig först
vid ett gästabud på Aranäs (1304) hos marsken, då
konung Birger tvingade sina bröder att gifva sig ett
skriftligt löfte på att aldrig företaga något mot honom eller
mot hans vilja. Härefter reste de hvar och en åt sitt
håll; men så snart konungen kommit till Wisingsö, sände
han återigen bud till sina bröder, att de skulle komma
till honom. Hertigarnes vänner afrådde dem decifrån och
ville icke lemna sig konungen i våld. Men Erik tog mod
till sig och reste åstad. Konungen mottog honom ovänligt
och bad en biskop uppläsa alla klagopunkter mot hertigarna.
Biskopen sade detta ej tillkomma sig, utan en riddare
gjorde det. Konungen klagade då först deröfver: att
her-tigarna fört så mycken mat ur landet mot konungens bud ,•

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/2n/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free