Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emedan nämligen konungarna på den tiden sä samvetslöst
plägade bryta sina heligaste löften och eder, så brukade
man sädana borgesmän, hvilka till och med skulle förbinda
sig att tvinga sin herre till ordhållighét.
Oaktadt detta sken af4 välstånd, började likväl ett
allmänt missnöje mot Magnus uppstå och tillväxa. Han
kom ofta i tvist med de mägtiga rådsherrarna, och egde
hvarken nog förstånd att undvika det, eller nog kraft att
kufvA dem. Deras afund väcktes också genom den myckna
yhnest, som både konung och drottning visade mot Bengt
Algotsson, en till sin börd ringa, men mycket hårdsinnad
och öfvermodig man. Magnus föll äfven i stort förakt
derföre, att han lät sig så mycket styras af sin elaka och
herrsklystna drottning, Blanka; men det, som mest bidrog
att förnedra honom, var det lättsinniga, ja liderliga
lefnads-sätt, som han förde i sitt hof, och tro somliga, att det är
derföre, som han fått tillnamnet Smek. Slutligen hölls ett
möte i Skenninge 1342, der den äldsta prinsen Erik
utsågs och hyllades till sin faders efterträdare i Sverige, och
den. yngsta Håkan, sammalunda i Norrige, och blef
der-igenom detta tillfälle till båda rikenas förening omintetgjordt.
Som emellertid mycken oro och inbördes fejd var på
denna tid uti Estland och Liffland, så beslöt Magnus att
försöka sin krigslycka derstädes, och legde mycket
främmande soldater, allt tvärtemot* S:t Britas åtvarning. Hon
rådde honom att först uppsöka och bota all orättvisa och
allt obestånd inom sitt eget rike, innan han tänkte På
främmande landvinningar. Och om han ändtligen ville
visa sitt nit mot estiska hedningar, så skulle han ej
medtaga legoknektar, utan endast infödda Svenskar och
sådana, som af kärlek till kristendomen sjelfvilligt följde
med, annars skulle tåget gå olyckligt. Penningar till detta
företag fick han låna af de andeliga. Han kom 1348 till
Ryssland, intog Nöteborg och fick der femhundra fångar.
Dessa lät han raka och döpa, och släppte dem sedan fria
mot löfte om en ansenlig lösen. Men om någon tid
kom-mo de tillbaka med en ganska stor här af Ryssar, och
v lyckades att så instänga Svenskarna, att konungen måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
