Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I’JERDE kapitlet.
OM ALBREKTS OCH MARGARETAS STRID.
Det mägtiga riksdrotset Bo Jonsson dog 1386, och
lemnade efter sig den största förmögenhet, som någon
enskild svensk man har egt. Uti förläning eller förpantning
innehade han följande slott: Stockholm, Nyköping, Kalmar,
Wiborg, Raseborg, Tavastehus, Korsholm, Öresten,
Oppen-sten och Rumlaborg, jemnte alla till nämnda slott hörande
län och landskap. Ytterligare egde han stora egendomar
öfverallt uti hela riket, dels som arfve-, dels som
aflinge-gods, och kan man göra sig ett begrepp om hans
rikedom på lösören, då man hör, att han testamenterade bort
115,000 lod silfver, utom de reda penningarna. Till
förvaltande af all denna sin egendom satte ban tio de
förnämsta herrar uti riket, bland hvilka märkas tvenne
biskopar, riksmarsken Erik Kettilsson Wase eller Puke,
Algot Hÿnsson Sture och Tord Bonde, hvilka straxt togo
hans slott och egendomar i förvar.
När nu Bo Jonsson var död, tyckte sig Albrekt vara
befriad från en stark motståndare och ett stort hinder i
sina förehafvanden. Han påböd derföre, att bvart tredje
hemman af så väl det andeliga som det verldsliga frälset
skulle indragas till kronan, och började straxt att med
våld utföra sitt uppsåt; men häraf uppretades äfven mot
honom högeligen adeln och presterskapet, hvilka förut ej
så synnerligen lidit. Somliga foro ur landet; andra, i
synnerhet de, som förvaltade Bo Jonssons qvarlåtenskap,
försvarade sig med våld på sina befästade gårdar mot
konungens tillgrepp, och en så stor osäkerhet uppkom, att
nästan ingen vågade gå utom dörren. Slutligen började
de att se sig om efter utländsk hjelp och föllo med sitt
val på Margareta, som nu redan var herrskarinna både
Öfver Norrige och Danmark. Algot Månsson öfverlemnade
först åt henne Öresten och Oppensten i Westergötland.
Straxt derefter blef bon af alla Bo Jonssons testamentarier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
