Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefde Dalkarlarna afskilda från de andra landskapen. De
voro kraftfulla och manliga, emedan striden med en njugg
och oböjlig natur härdat dem; arbetsamma och tarfliga,
a&som deras fattiga land kräfde; enkla ocb oförderfvade
till sina seder, ty fr&mmande menniskor och främmande
bruk trängde sällan till deras afl&gsna landsort. Djupt
batade de all orättvisa och allt tyranni, och det så mycket
mera af främmande, som de, till största delen sjelfsutna
bönder, aldrig hade lidit något af inhemska herrar. Vana
Tid trohet och lydnad mot sin öfverhet, fördrog o de likväl
länge Jösse Erikssons grymheter; de sökte rättvisa hos
konungen; men Jösse skref till sina gynnare vid bofvet,
hvilka intalade Erik, att böndernas klagomål var oskäligt
och upproriskt. De bortvisades derföre och återkommo
utan någon hjelp; tvärtom blef, Jösse dem så mycket
hätskare efter slika resor. , Då började ett allmänt ocb
häftigt k not förspörjas 1 landet. Bönderna gingo tillhopa
i sina dalar, och samtalade om sin egen nöd, om fogdens
grymhet och konungens orättvisa. Med vrede betraktade
de fogdens utskickade tjenare; det harmade dem, att de
sjelfva, ett så talrikt och starkt folk, så skulle lida
Öfver-våld och hån af blott några få legoknektar. Allt var
redan färdigt till uppror, de saknade blott en anförare.
På denna tiden bodde vid Falu koppar berg
Engelbrekt Engelbrektsson. Han härstammade af en icke
mycket hög, men likväl adelig ätt. Fastän liten till växten,
hade ban dock ett oförskräckt mod i bröstet; och var
derhos både vältalig, tapper och öfvad i den tidens konster
och vetenskaper, emedan ban i sin ungdom ofta vistats i
de höga herrars hof. Han ömkade sig Öfver den nöd, som
Dalkarlarna ledo, ocb lofvade, att resa till konungen och
söka skaffa dem rätt, samt befria dem från Jösse.
Engelbrekt reste alltså straxt derpå till Köpenhamn. Konungen
ville i början ej sätta tro tiil hans klagomål, ämnande
bortvisa honom såsom de andra; men Engelbrekt erböd
sig att med sitt lif ansvara för sanningen af sin utsago.
Han bad konungen behålla sig qvar i fängelse, och
ned-ka la Jösse och vittnen (rån Dalarna; om då Engelbrekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
