- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 2. Innehållande Katolska Tiden (normalstil) /
139

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till Björksundet, och alldenstund han icke ville gifva sig
ut pä Storfjerden under mörkret, beslöt han att taga
nattläger pä en liten holme straxt till höger utanför sundet.
Hans folk varnade honom väl för hans fordna ovän, Eengt
Stensson på Göksholm der bredvid; men hfrn förlitade sig
fulleligen på den frid och förlikning, han nyligen med
denne herre i Örebro hade ingått. De stego alltså i land,
uppslogo tälten och tände en liten eld för att värma sig
vid. Snart fingo de se en fullrustad båt komma från
Göksholm och herr Måns, förbemälte Bengt Stenssons son,
var deruppå. Då sade Engelbrekt: »Nu skolen j se, att
herr Bengt är mig vänlig och vill bjuda mig till sig p&
Göksholm; dock kan jag ej komma för min stora
krank-hets skull.» Derpå sände han en af sina tjenare till att
visa ett godt landstigningsställe för båten. Men så snart
den lade till stranden, sprang Måns Bengtsson med en yxa
i handen upp, skyndade dit, der Engelbrekt stod, lutande
vid sin krycka, och frågade honom med vredt och hastigt
mod: kan jag få frid för dig i Sverige? Engelbrekt, sjuk
och matt, svarade med möda: din fader och jag hafva
tillsagt hvarandra frid och säkerhet. Jag hoppas, att han
berättat det för dig. Men Måns Bengtsson ville ej höra
något, utan högg till Engelbrekt med yxan. Denne höll
upp sin krycka till värn deremot, och hugget kom pä
sjelfva handen, afskärande der trenne fingrar. Då vände
Engelbrekt om för att gå undan, men Måns Bengtsson
gaf honom då det andra hugget i halsen pcb det tredje
djupt in i hufvudet, så att Engelbrekt störtade död till
jorden. Ej nöjd härmed, lät Måns Bengtsson genomskjuta
den döda kroppen med många pilar, och först sedan han
sålunda mättat sitt blodiga sinne, återvände han till
Göksholm, förande med sig Engelbrekts hustru, barn och tjenare
som fångar.

För att draga så mycket mera nytta af detta
nidings-mord, ämnade Måns Bengtsson Bemägtiga sig Örebro slott
på följande sätt. Han tog en af Engelbrekts tjenare,
Albrekt Peccatel, samt en hop beväpnade män med sig, och
red så hastigt till Örebro, dit han ankom, medan ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/2n/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free