- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 2. Innehållande Katolska Tiden (normalstil) /
145

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då detta misslyckades för Puken, reste han efter till
Stockholm, der han och Karl Knutsson bödo hvarandra till
gästning och visade fagra anleten och mycken vänskap.
Slutligen hände sig en gäng, att Karl Knutsson, på ett
stort gästabud hos Puken, fråga le denne: hvarföre han
hade fåtit försänka Härstäket. Puken var då allaredan
drucken och svarade derföre dristeliga: »Ej finnes här
emellan och Kalmar någon gädda, för hvilken så många
krokar äro utsatta, som jag hafver utsatt för dig, fast
det icke hafver mig lyckats.» Karl Knutsson låtsade ej
akta derpå, utan slog bort det med annat tal, och
tyckte^ det, som han ej fruktade Puken mycket.

Emedlertid hölls ett möte uti Kalmar, der den
gamla unionen förnyades, och det beslöts, att konung Erik
skulle komma till ett möte i Söderköping, der alla
klagomål skulle afhjelpas och slotten lemnas åt svenska män.
Erik afreste också med en flotta från Gottland; men knappt’
var han kommen midt på hafvet, förrän en stark storm
uppväxte, och som det var midt i natten, så stötte
fartygen mot och seglade öfver hvarandra. En stor del af dem
förgingos, de andra kastades somliga till
Söderköpingsskä-ren, somliga till Öland och Kalmaresund; men konungen
sjelf till Gottland, der han knappt hann landstiga vid Karls
Öar, förrän det skepp, hvarpå han varit, förgicks framför
hans Ögon.

Under tiden väntade de svenska herrarna uti
Söderköping på honom; men då ett allmänt rykte utbredde sig,
att han hade förgåtts* uti stormen; så uppmanade marsken
de främmande fogdarna att, enligt Kalmare beslut,
uppgif-va slotten. Som dessa ej hade magt till motstånd, så
öf-verlemnade de sina borgar åt marsken, hvilken nu behöll
de flesta för sig och sina slägtingar. Han skaffade äfven
Erik Puke några förläningar, ehuru de öfriga rådsherrarna
det ej ville, och ämnade han att såmedelst vinna Pukens
vänskap.

Några utaf herrarna voro mycket missnöjda med, att
de ej fått några förläningar, i synnerhet Broder Svensson,
Fryxellt fier. IL IQ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/2n/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free