Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En rdttegång anställdes mot Karl Knutsson, hvilken af
sina ovänner dömdes som landsförrädare, och förlorade alla
sina egodelar i Sverige; och tyckte sig nu Kristian vara
temligen befästad på Sveriges thron.
Konung Kristian regerade några år bortåt uti fred
och ro; och han var ej heller hvarken någon elak
men-niska eller oduglig konung. Likväl var han alltför svag
att föra styret uti så stormiga tider, och han begick många
fel, hvilka slutligen störtade honom från tronen. De löften,
han vid sin kröning med heliga eder bekräftat, bröt han
oförsynt, och, ehuru sådant var ganska vanligt under dessa
ohyggliga tider, så väckte det likväl harm och vrede, och
gaf hans fiender anledning till uppenbara klagomål.
Emedan erkebiskopen intalade honom, att Karls vänner ämnade
åter inkalla denne, så lät han fasttaga ocb ynkeligen pina
dessa, för att tvinga dem att bekänna något. Som de
likväl voro oskyldiga, så hade de intet att bekänna, utan
måste släppas lösa igen; men hvarken de eller deras många
anhöriga och vänner voro sedan konung Kristian serdeles
tillgifna. Ej heller behagade det Svenskarna mycket, att
de landsförrädarne, berr Måns Gren, herr Ture Bjelke och
flere andra, som fört afvog sköld mot fäderneslandet, nu
icke allenast kommo tillbaka igen, utan blefvo hedrade
med konungens förtroende och de högsta och förnämsta
sysslor uti riket. Men det, som mest uppretade folket
mot Kristian, var hans girighet. Han begynte låna af sina
undersåtare än större, än mindre summor; men betalte
dem aldrig tillbaka. Så snart han fick höra talas om de
skatter, Karl egde gömda uti Dominikanerklostret, lät han
straxt borttaga dem; och då någon inbillade honom, att.
Karl äfven annorstädes bade fördoldt dyrbarheter, lät han
här och der slå sönder muren på slottet, noga undersöka
sjöbotten nedanför borgen; ja till och med det stora klotet
på ena slottstornets spets blef nedtaget och uppbrutet, allt
uti den tanka att derstädes finna gömda penningar.
Kristian lät slutligen från Danmark hämta upp en qvinna,
som troddes kunna genom sina trollerier upptäcka dolda
skatter åt honom. Äfven lade han på folket dryga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
