- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 2. Innehållande Katolska Tiden (normalstil) /
193

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ryssarna trodde, att Possen stod i förbund med den onde
anden. Svenskarna, som ej voro stort klokare, sade, att
ban kände många hemliga trollkonster. Man trodde
allmänt, att, då han Öppnade ett bolster, fick han en
ryttare för hvarje fjeder; då han ritade ett skepp med käppen
på stranden, blef det också straxt ett verkligt skepp; ocb,
då han ville tala med Sten Sture, gick han opp på
Wi-borgs skans och skakade ett betsel, så framkom straxt en
förtrollad häst, som förde honom genom luften till
Brunkeberg, och sedan på samma sätt tillbaka igen, och det allt
inom 24 timmar.

Herr Sten hade redan förut börjat att i Sverige
rusta ut en betydlig krigshär mot Ryssarna. Sankt Eriks
banér hämtades med stor prakt från Uppsala, och herr
Sten mottog med knäfall denna heliga fana i Storkyrkan
framför altaret. Derpå afseglade flottan; men, som del
var sent på hösten, blef den mycket fördröjd och skadad
af de beständiga stormarna. Skeppen skingrades och
somliga fast fröso, så att manskapet led ganska mycket både
af hunger och frost. När herr Sten slutligen kom fram,
fick han höra, att Knut Posse genom Wiborgska smällen
redan fördrifvit Ryssarna. Han lemnade då herr Svante
Sture, son till Nils Sture, ijvar såsom anförare för
Svenskarna; men for sjelf hem efter förstärkning. Herr Svante
gjorde då med sitt folk ett infall i Ryssland, intog
Ivan-gorod, härjade landet vidt och bredt deromkring, samt
återvände med rikt byte. Nu kom herr Sten med friskt
manskap från Sverige och begärde, att herr Svante skulle med
sitt folk deltaga uti ett nytt infall i Ryssland. Svante
vägrade detta, förebärande, att han och hans troppar voro
uttröttade af det förra. Herr Sten harmades härvid
högeligen och kallade herr Svante en landsförrädare. Denne
for då med vredt mod tillbaka till Sverige och anklagade
berr Sten inför rådet, och sålunda utbröt den länge dolda
missämjan mellan berr Sten och de mägtiga herrarna.

Fryxellt Ber. II.

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/2n/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free