Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elfsborg, var slottet redan intaget och all besättningen af
den vildsinte Kristian obarmhertigt nedhuggen. Danskarna
lågo nu ocb sofvo i sina tält och herr Ake kunde
be-qvämligen der öfverfalla dem. Han befallte likväl sin
trumpetare blåsa till anfall. Trumpetaren ville ej, utan
påstod, att man borde angripa Danskarna oförvarandes.
Blås, sade herr Åke, eljest skjuter jag dig pilen genom
lifcet; eller tycker du, alt det vore tillbörligt att
öfver-raska en konungsson och så många adeliga herrar, t
stället för att våga en ärlig strid mot dem? Trumpetaren
blåste, och herr Ake störtade fram med sina ryttare och
gjorde i början ett stort nederlag bland de yrvakna
Danskarna. Men herr Otto Rud, Danskarnas anförare,
försvarade sig tappert; slutligen blef en dansk fana uppsatt,
kring hvilken de samlades och som herr Åke ej hade
gif-vit sig tid att afvakta fotfolket, så blef han nu med stor
förlust utdrifven ur lägret igen. Härefter drog junker
Kristian med mord, brand och ett grufligt plundrande
genom Wesler- och Östergötland och vände derpå tillbaka
till Skåne; och var detta Kristian Tyranns första resa i
Sverige.
Förbemälte herr Otto Rud bibehöll sig alltid i stor
gunst hos konung Johan, samt var en skämtsam ocb
tapper herre. De suto en gång tillsammans ocb läste
sagorna om konung Artus och hans kämpar. Hvad bär det
till, herr Otto, sade konungen, att inga sådana riddare
nu finnas som Gavian och Percival? Jo, sade herr Otto,
ty det finnes nu intet hof sådant som hos konung Artus.
Johan skrattade och lät berr Otto hafva sitt tal.— Denne
herr Otto hade inne Bohus fästning år 1502, men icke
långt derifrån låg herr Nils Rautzen med svensk
besättning på Olofsborgs slott. Julafton hade fallit mycket snö,
så att jorden var deraf alldeles hvit. • Herr Otto föll
derföre på följande krigsputs. Han Jät alla sina tjenare draga
hvita skjortor och kläden öfver sina harnesk och vapen,
och gick så med dem rakt på Olofsborg, just då han
trodde, att Svenskarna sutto i fröjd och gamman kring
julbordet. Skildtvakten kunde i skymningen ej så noga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
