Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Almarestäksbro. Nu har liden redan öfverdragit dem
med mossa och mull; grönskande löflräd hafva ÖfveraJlt
skjul it upp derutur och omgifva och betäcka hela holmen,
så att vandraren nu mera knappt kan igenfinna några
spår aF den väldiga och bergfasta borg, der Sveriges
fordom så öfvermägtiga erkebiskopar herrska t.
FJERDE KAPITLET»
OM KRISTIAN TYRANNS UNGDOM.
Vi måste nu med vår berättelse vika något tillbaka
lör att kunna förtälja något om den ofta omtalade konung
Kristians ungdom.
Redan af sin fader, konung Johan, hade han ett
»vårt lynne att ärfva, ty denne var ofta under de sed—
nare åren besynnerlig till mods, ja stundom alldeles
ursinnig. Om Kristians födelse berättades också underliga
ting; att han nemligeo kom till verlden med handen bårdt
knuten och fylld med blod, och flere dylika sägner. Då
amman en gång var ute, kom konungens apa och tog den
späda prinsen, bar honom först högst upp på slottstaket
och sedan tillbaka oskadad ned igen. Under hela sin
barndom visade ban ett bårdt och grymt sinnelag. Konung
lohan belalade i början för honom hos Hans bokbindare,
en ansedd borgersman i staden, att prinsen skulle bo och
äta der, medan en lärd kanik alla dagar gick dit ocb
undervisade honom; men Hans bokbindare och dess hustru
blefvo snart ledsna vid den elaka gossen och lemnade
honom ifrån sig. Han skulle nu både bo och äta hos
kaniken; denne kunde likväl med alla sina förmaningar
och hårda bestraffningar aldrig få prinsen till lydnad och
förstånd. I synnerhet visade Kristian en beständig åhåga
att klättra omkring på de högsta tak, murar och sådant.
Kaniken varnade honom, sägande, att den högt vill klifva>
faller djupast ned. Men Kristian svarade, att låga ställsn
passa blott för låga menniskor; höga åter för de höga*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
