- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 2. Innehållande Katolska Tiden (normalstil) /
234

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bönderna bade sins emellan ingen ordning, ingen
krigstukt, ingen, anförare, hvars bud de ville hörsamma. Sä
snart derföre Danskarna voro drifna pä flykten, skingrade
sig bönderna för att plundra, och endast en mindre bop
förföljde fienden. Då sprang en gammal dansk krigsman
fram, ryckte fanan från den frusna och förskräckta
fandriken, fastband henne vid ett träd, ocb ropade högt åt
sina kamrater, att de skulle försvara sitt baner. Härvid
hejdades Danskarna i deras flykt, och en häftig strid
begynte omkring trädet. Svenskarna, få och utan ordning,
måste snart gifva vika. Danskarna, uppmuntrade af
framgången och af Gustaf Trolle, samlade och ordnade sig och
angrepo återigen Svenskarna. * Då gjorde de pä dessa eU
stort och ömkeligt nederlag; mänga blefvo nedhuggna, an»
dra jagädes uti Fyrisån och drunknade; och en stor skara
blef innebränd i en tegellada, så att bönderna här förlorade
flera tusen man.

I Maj månad kom konung Kristian med en stark
flotta och inspärrade dermed Stockholm på sjösidan, men
från landsidan belägrade’s det af tvenne härar, en pft
hvardera malmen. Lockelser förenades med magt. Kristia^
medförde mycket salt ocb sill, utdelade deraf åt de
bönder som kommo till honom; och biskop Mattias for såsom
Danskarnas trognaste och trägnaste vän beständigt omkring
i landet för* att’ vända folkets hjertan till konungen. Men
allt detta var förgäfves. Stockholm hade öfverflöd på allt
ting, dess borgerskap var fru Kristina i döden tillgifvet
och alla Kristians anfall återstudsade kraftlösa från fasta
murar och trogna bröst. På landet ville bönderna
alldeles icke stilla sig, de fortforo uti sitt förödande småkrig
med Danskarna, och många adliga herrar, som voro
Sturens vänner, repade häraf mod och bjelpte bönderna. Herr
Johan Månsson Natt och Dag i Kalmar, biskop Arvid Kurk
i Abo, Nils Banér och Måns Jönsson på Westerås gjorde
Danskarna all den afbräck, de förmådde. På detta sätt
förflöt sommaren, provianten förtärdes och ingenting kunde
vinnas. Kristian rasade af vrede. Det lyckades honom
väl att öfverrumpla Westerås slott, men denna olycka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/2n/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free