- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
16

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

halmlasset. En af spetsarne rispade äfven Gustaf uti benet,
men han teg och låg orörlig. Danskarna märkte
ingenting och läto Sven Elfsson köra vidare. Snart såg
denne, att blod började rinna ur halmlasset och färga snön,
ty Gustaf hade blifvit sårad vid en ådra. Sven
fruktade, att blodet skulle röja dem; han upptog derföre
sin knif och skar hästen uti benet ett djupt hål,
skyllande sedan på detta, om någon frågade efter orsaken
till det rinnande blodet. Slutligen aflemnade han
Gustaf hos kronoskyttarne Per och Matts Olofssöner uti
Marnäs, en by, belägen högt upp i Finnskogen ej långt
från gränsen mellan Svärdsjö, Leksands och Bjursås
socknar. Men icke ens der trodde de honom säker.
Dessa förde honom längre in uti Leksandsskogen,
hvarest han låg gömd uti trenne dagar under en stor
kullfallen fura, och Marnäsbönderna buro till honom mat
och hvad han behöfde. Ytterligare bytte han än en
gång gömställe och uppehöll sig under en hög fura,
som stod på en af kärr omgifven kulle, hvilken
derföre allt sedan hetat kungshögen. Ändtligen började
danskarnas efterspaningar i dessa trakter att upphöra,
och de trogna Marnäsboerne förde herr Gustaf fram
genom de stora skogarna ned till Rättviks kyrka, som
ligger vid östra ändan af den stora sjön Siljan.

Vid denna kyrka talade Gustaf första gången med
den församlade menigheten. Bönderna lyssnade till
hans ord; de voro icke ovilliga; likväl skulle de först
inhämta grannarnas tanka.
Gustaf, nöjd med denna
början, fortsatte sin väg till Mora, vid norra ändan af
Siljan, en bland de äldsta och folkrikaste socknar i
Dalarna. Presten derstädes, Jakob Persson, mottog
honom vänligt, men vågade för danskarnas efterspaningar
ej hysa honom i prestgården. Han anförtrodde honom
derföre åt en bonde i Utmelands by, benämnd Tomte
Mattes. Denne gömde honom uti en hvälfd
stenkällare, dit man nedgick genom en lucka på golfvet. Snart
kommo danska spejare dit, men Tomte Mattes hustru,
som höll på att brygga julölet, vältrade hastigt ett kar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free