- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
22

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

sina bref förvändt deras sinnen. Deremot föll hela
Gestrikland och Gefle stad honom till, och från
Stockholm och hela riket kommo till honom många af de
förföljda herrarna. Bland dem var den käcke och
oförskräckte Peder Fredag, som förut redan under fra
Kristinas tid så kraftfullt bidragit till Stockholms försvar.
Då Gustaf nu återvände till Dalarna, mötte honom det
ryktet, att bela hans qvarlemnade krigshop var i giund
slagen af danskarna. Han påskyndade med ångest sia
färd, men då ban kom närmare, förnam han, att det
tvärtom var danskarna, som blifvit slagna af Dalkarlarna.

Det danska partiet med Didrik Slaghök, Gustaf
Trolle och Jöns Beldenack i spetsen, ämnade nemligen
att qväfva upproret straxt i dess början. De samlade
hastigt tillhopa 6000 man, och tågade mot Dalarna.
Under sin frånvaro i Helsingland hade Gustaf anförtrott
högsta befälet åt Peder Svensson i Wiberboda och
Olof Bonde, hvilka begifvit sig ned uti Nora och
Lindes bergslager, för att hylla folket derstädes till Gustaf.
När de fingo höra omtalas danskarnas framtåg,
åter-skyndade de till Hedemora och församlade 5000
Dalkarlar. Sedan tågade de ned till Brunbäcks färja, som
går öfver Dalelfven, der deuna nästan utgör skilnaden
mellan ^Vestmanland och Dalarna. De kommo just i
rattan tid för att hindra fiendens öfvergång.
Dalkarlarna lägrade sig på norra, danskarna på södra sidan
om elfven, betraktande hvarandra med ingalunda
vänliga blickar.

Biskop Jöns Beldenacke, hvilken det rann i
sinnet, huru ofta hans landsmän och deras anhängare
hade blifvit slagna och fördrifue af dessa hvitrockade
bönder, som han nu såg der på andra sidan elfven,
till-sporde någon af sina svenska anhängare, huru mycket
folk ungefär Dalarna kunde uppställa. Tjugotusende
man till det ringaste, sade denne, ty de gamle äro
der lika raska som de unge; men hvaraf lefva de?
sade biskopen. Af bröd och vallen, svarade den
andre, och då säd felas, tillaga de brödet af sönderstött

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free