Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
städes nästan utan ali hjelp; det förra kriget hade
också uttömt hans skatter. Han utgaf nu 1522 -en nv
lagbok för hela Danmark, och införde deri märkliga
förändringar; t. ex. bönderna hade förut blifvit sålde,
köpte och handterade, som oskäliga djur. Kristian
påbjöd, att hvar och en skulle vara fri herre öfver sig
sjelf; härigenom uppretade han de mägtiga herrarna.
Han inskränkte presterskapets magt och rikedom, samt
började införa Lutters lära; häröfver upptändes
katolska prelaternas harm. Han ville upphjelpa
borgerskapets handel och började tillåta holländarna handla i
riket; häröfver uppretades Lybeck. Dessa förändringar,
hvar för sig nyttiga och goda, men äfven svåra att
införa, företog han sig ovisligen att på en gång och
våldsamt genomdrifva. Dessutom började han en tvist med
sin farbror, hertig Fredrik af Holstein. I Sverge var
han högeligen hatad; och sjelfva danska bönderna, hvilka
i sin råhet och okunnighet ej förstodo, hur kraftigt han
främjade deras framtida väl, voro honom gramse för de
tunga skatter, hvarmed han tryckte dem. Ingenstädes
fann han tillgifvenhet, vördnad och förtroende ;
allestädes hat, förakt och fruktan. Äfven främmande
furstar afskydde honom och ville ej hjelpa den
blodbestänkta tyrannen. En påflig legat kom dit för att
undersöka Kristians öfverklagade grvmhet, hvilken ej kunde
döljas. För att åtminstone ursäkta den, och hvälfva allt
det förhatligaste från sin egen person, beslöt Kristian,
ehuru högst ogerna alt låta anklaga sin och Sigbrits
gunstling, Didrik Siaghök,såsom upphofvet till Stockholms
blodbad. Slaghök, nyss upphöjd till erkebiskop i Lund,
kallades derifrån till Köpenhamn, förhördes pinligen,
dömdes och utfördes först till galgen, derifrån till bålet, der
han brändes lefvande. Kristian for härunder utur staden.
Sigbrit läste sig inne och skrufvade till sina luckor;
ingendera mägtade se sin gunstlings ymkeliga hädanfärd.
Det fega och trolösa uppoffrandet af en ifrig
anhängare kunde dock ej återförvärfva åt Kristian folkets
hjertan. De afskydde honom, nu ej mindre än förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
