- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
50

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

Westgöte, skulle låtsa rymma öfver till svenskarna,
söka vinna förtroende der, och sedan antända lägret
och fly tillbaka, eller, om det ej lyckades, genom
skogarna leta sig ned till Danmark, och underrätta Kristian
om deras nöd, samt begära hjelp. I början gick allt
väl för Jöns, men om några dagar kommo tvenne
andra hofmän, som på allvar rymde från fästningen. Bland
dem var Törd Bagge från Halland, hvilken nu öfvergaf
Kristian och ingick i Gustafs tjenst. Han var fader
till den sedan så ryktbare Jakob Bagge. Desse visste
och omtalade Jöns Westgötes falskhet. Han blef
gripen och noga ransakad. Uti hans strumpor fanns
insydd en pcrgamentslapp, på hvilken Henrik Slaghök
och Gorius Holst skrifvit sina namn, för att öfverlemna
åt Kristian till bevis på, att Jöns var en trovärdig man.
I svenskarnas band blef det ett bevis på, att han var
en spejare, och som sådan blef ban straxt afrättad.

Långt fram på våren höll sig ändå slottet,
beständigt väntande på undsättning. Norrby var äfven en
gång på vägen dit; men fick just då tidender om
upproret mot Kristian och skyndade derföre med sin flotta
ned till Danmark. Stockholms besättning lemnades i
sin nöd. Snart fingo äfven de underrättelse om
Kristians flygt; och då först erbödo sig dessa tappra män
att dagtinga. Som de likväl ville lemna staden endast
åt lybeckrarna och ej åt svenskarna, så blef deras
anbud förkastadt och belägringen fortsattes.

Kalmare slott, som så länge gjort motstånd, blef
ändteligen vid denna tid, våren 1523, af Arvrd
West-göte intaget. Nu var allt Svea rike fritt, utom
Stockholm. Det tycktes ej heller böra dröja länge, innan
danskarna skulle blifva fördrifna, äfven från denna stad,
som för sin befästning, sin handel, sitt läge midt i
riket förtjenade att, som det då för tiden skedde, kallas
för Sverges hjerta,.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free