Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
öfver det betryckta och förlamade fäderneslandet än
af någon åtrå efter det höga ämbetet. Alla.svuro
honom med uppräckta händer och högljudd röst trohet
och lydnad. Han afgaf sin konungaförsäkran, och
ständerna utfärdade ett bref, hvaruti de tillkännagåfvo,
att de utvalt den oöfvervinnerlige fursten och herren,
herr Gustaf Eriksson, till deras ende, rätte och
nådige konung och herre.
Efter slutad riksdag for konung Gustaf till
Stockholm. Danska besättningen, som gjort ett så
långvarigt och tappert motstånd, kunde nu ej längre uthärda.
Den 21 Juni öppnade den portarna. Gustaf insände
Peder Hård att mottaga slottet och ställa allt i ordning
till det högtidliga intåget.
Det skedde midsommarsafton 1523. Piidande på
en hög och ståtligt smyckad häst, omgifven af riddare
och unga hofmän i glänsande rustningar och följd af
en oräknelig hop, nalkades konung Gustaf från
Södermalm till staden. Vid porten mötte honom de äldste
och förnämste af borgerskapet och lemnade honom
stadens nycklar. Glada strömmade de så länge innestängda
och förtryckta borgrarna friheten, sin befriare och sina
kommande landsmän till möte. Glada intågade äfven
de kommande, hälsande mången med glädjetårar sina
fäders boning, sin barndoms lekställen, sitt
fäderneslands hufvudstad. Vänner återfunno vänner, fränder
sina fränder, föräldrar sina barn. Allmän och öfverallt
visade sig glädjen, dock lifligast kring den unga
konungen. Kring honom, hvar ban framred, samlade sig
och svärmade den hänryckta folkmängden, hälsande
med höga bifallsrop den nyvalde konungen, befriaren
bland sitt befriade folk, den svenska konungen uti
Sverges hufvudstad. Men ban tågade fram till Storkyrkan,
uppträdde till högaltaret och böjde der, ödmjukt och
tacksamt, knä för härarnas Konung, som gifvit nåd och
kraft till fosterlandets befrielse. Här, ty en oskrymtad
gudsfruktan bodde hos den renhjertade konungen, här
ödmjukade sig hans annars så stolta själ, och bad med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
