- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
64

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

afslagit krigståget, oaktadt så stora anbud af hjelp. Alla
ville fördrifva Norrby: borgrarna, dem han plundrade;
bönderna, som saknade sill och salt; acleln, som
önskade krig; några äfven mutade af det guld, Lybeckrarna
utdelte. Det förspordes ett allmänt knorr mot Gustaf.
Den, som fördrifvit en konung öfver tre riken må väl
kunna betvinga en enskild befallningsman. Sturarnas
tana hade varit alt aldrig låta skrämma sig. Så
talade folket; och det kom snart för Gustafs öron. Det
var att röra vid hans ömma sida. Han kallade straxt
Lybeckrarna upp i rådet; lät framlägga deras förslag,
tillkännagaf öppet sitt misstroende; men, efter folket
ville, blef förbundet besegladt och kriget beslutadt.

Taget beslut skulle med kraft verkställas.
Vidsträckta och kostsamma rustningar företogos; Gustaf lät
för deras skull mynta upp sitt eget bordsilfver. Äfven
andra fingo dertill bidraga. Biskop Brask måste
uppsätta 100 heväpnade män och gifva dertill ännu en
silfverskål. Biskopen, sade Gustaf, hade isynnerhet
denna resan tillstyrkt, hade äfven lika stor fördel af
Gottland, som kronan; ty det hörde till hans stift.
Snart voro 8000 välrustade män redo; en stor här på
denna tiden. Anförare felades. Gustaf vågade ej sjelf
öfvergifva riket. De svenska herrarna voro ovana vid
ett ordentligt krig och en långvarig belägring; han lem»
nåde befälet åt den förut omtalte Berent van Melen.

Denne herre, bördig från Tyskland, hade från sin
ungdom uti beständiga krigståg vunnit mycken
erfarenhet; var dertill tapper och oförskräckt; ej oklok, dock
egensinnig och högmodig. Förut i ]Norrbvs tjenst, var
ban med honom nära förbunden. Öfvergången till
svenskarna, blef han af Gustaf mycket framhafd, fick äfven
till äkta dennes slägtinge, Margareta, dotter af den
ryktbara Erik Karlsson Wasa. Det berättas, att Gustaf
vid ett arfskifte varit något sträng mot denna fru
Margareta, hvadan bon mot konungen hemligt uppretade
sin man, hvilken dessutom i slägtskap med tyska
furstehus ansåg sig jemngod med den nykrönta svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free