- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
67

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

män ingalunda skulle uppgifva slottet, om han ej sjelf
finge fara dit neder och tilltala dem. Härtill nekade
Gustaf, sägande, att ett bref från van Melen vore
tillfyllest; Gustaf ville ej släppa den farliga mannen.
Be-rendt skref ett bref med befallning att lemna slottet åi
konungen, hvilket bref ett sändebud framförde till
Kalmar; inen Henrik kände sin brors hemliga tanke och
vägrade. Då vredgades konungen högeligen på van
Melen; men denne undföll dervid, låtsande sjelf blifva
mycket förtörnad på sina egensinniga knektar. Han
lofvade, att derest han sjelf finge resa dit, skulle
slottet straxt blifva öfverlemnadt. Gustaf jakade, men
konungens fodermarsk, eller som det nu heter
stallmästare, Nils Eriksson Gyllenstjerna, skulle följa med, och
denne hade sträng befallning att ej släppa Berendt, förr
än Nils fått in slottet. De kommo till Kalmar.
Berendt fick då mot stäld gisslan gå upp till sin bror pä
slottet för att bereda dess öfvergång. Snart kom ban
tilbaka. Han sade, ali hans knektar ej kunde lida,
det deras herre såsom en fänge ej ulan gislan fick
komma till sina underhafvande. Men, finge han ulan
gislan gå upp på borgen, så lofvade han på sin
ridderliga tro, att morgonen derpå öfverlemna slottet.
Den godtrogne Nils Eriksson lät honom utan gislan åter
gå upp på slottet, satte sig sjelf i godan ro att dricka
ined sina vänner, och gick sluteligen till sängs,
glädjande sig åt att hafva så liitt utföit sin konungs ärende.
Men van Melen ansåg sig nu hafva vunnet spel. Straxt
om qvällen for han öfver till üland, der konungen
hade fyra rotar legoknektar uti borgläger. Med löfte om
högre sold lockade ban dessa med sig under natten till
Kalmare slott. Tidigt morgonen derpå skulle han
låtsa vara ordhållig. Vindbryggan nedfälldes, Berendt gick
deröfver, liksom för alt återgå till svenskarna; men
enligt förut gifven befallning sprungo flera af hans
knektar fram och drogo honom under låtsadt motstånd
tillbaka in i slottet. I samma ögonblick gjorde de ett
blodigt utfall mot de oberedda svenskarna i staden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free