- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
74

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

spörja tillbaka så långt, som en gammal kan minnas?
Af detta oförmodade tilltal blef herr Anders Bille
alldeles förvirrad och kom af sig. Nu uppstod mellan de
danska herrarna och kouung Gustaf en häftig tvist.
Konung Fredrik sköt saken från sig, såsom okunnig
deruti. Men Gustaf ville ingalunda afsäga sig, hvad han
visste och kunde bevisa vara sin rättighet. Då
lybec-karna sågo, att saken lutade till fördel för Gustaf, hvars
magt och tilltagsenhet de förut fruktade, började de på
alli sätt taga danskarnas parti. Gustaf måsto då, för
att ej ådraga sig för många fiender, gifva vika.
Bohuslän fick han väl ännu till en tid behålla; men
Blekingen måste han återlemna, och äfven Gottland, om ej
Wisby slott den 1 September vore intaget af svenskarna,
hvilket en hvar såg icke kunde ske. Alla öfriga tvister
skulle vid elt annat möte afgöras.

Det var icke med gladt sinne, Gustaf ingick på
dessa vilkor. Han var mycket uppretad; mest emot
lybeckrarua, som narrat Sverge till det olyckliga
Gott-landståget. När han gick ned från rådhuset, fick ban
se, hvar Herrman Plönjes stod, densamma, som på
mötet i Wastena lockat svenskarna, Gustaf gicl^
häftigt till honom. Hvar är nu, frågade han, det myckna
goda, du på de lybskas vägnar mig med så stora eder
och förpliktelser tillsagt? Hvar är den lofvade
betalningen för de stora krigskostnaderna på Gottland? Du
skall få skam derför, din arge förrädare! Härvid
fattade han uti svärdet, men hejdades dock af
Laurentius Andreæ. Herrman Plönjes började gråta i
förskräckelsen, och sade, att han ej rådde för lybska
rådets trolöshet. Gustaf gick hastigt från honom, och
skyndade tillbaka till Sverge, utlofvande dyrt, att aldrig
mera otvungen träda utöfver dess gränsor. Äfven
konung Fredrik återvände till Danmark; ban begärde
aldrig mer samtala med konung Gustaf, eller att kallas
dess öfverherre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free