- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
77

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77

gelse, hvartill de varit vittne; och allt skyllde de i sin
okunnighet på Lutters lara, En allmän förtrytelse och
till och med oroligheter förspordes i hela Uppland;
bönderna hotade att göra uppror, draga till Stockholm
och rensa staden och riket från alla Lutteraner och
kättare. Så stodo sakerna, då konung Gustaf återkom
från Malmö till hufvudstaden.

Strax kallade ban upp till sig Olaus Petri och
dess medhjelpare; de fingo uppbära raåüga och svåra
förebråelser för deras flathet och eftergifvenhet mot
svärmrarna. Sedan uppkallades Melchior Hink och
Knippert Dölling; och vankades för dera ännu värre
ord. Slutet blef, att de kastades i fängelse, och sedan
ined första skepp fördes ur riket med den hälsning från
konung Gustaf, att det skulle kosta deras hals, derest
de vågade ännu en gång sälla sin fot på Svea rikes
jord.

Så återgaf konung Gustaf snart lugnet åt sin
hufvudstad. Men öfverallt kring landet utspridde sig
berättelsen om det ogudaktiga oväsendet i Stockholm;
och munkar och prester, dels trodde af okunnighet,
dels föregåfvo af elakhet, att Lulterska läran var
orsaken härtill. Sålunda började ett allmänt missnöje att
förspörjas, så väl med denna lara, som med konungen,
hvars tillgifvenhet för densamma nu började inses af
många. Gustaf, underrättad härom, beslöt hålla sin
Eriksgata. Hvar han framfor, sammankallade ban
folket, talade med detsamma saktmodigt och förståndigt,
efterfrågade deras klagomål och afhjelple hvad han
kunde. Ofta fick han förspörja knot och missnöje
öfver den nya läran. Han sökte då försigtigt och fogligt
stilla deras sinnen, upplysa dem om en och annan
falsk troslära, locka dem så omärkligt genom hoppet,
att presterna skulle deltaga i att betala rikets skulder
och skatter. Så undergräfde han småningom katolska
lärans anseende, och lugnade hela riket; detta sednare
i synnerhet genom sin egen vältalighet och den stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free