- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
93

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

93

oaktadt detta inbördes förbund och stolta beslut, buro
de dock så stor räddhåga för konungen, att de
ned-gräfde det omtalade brefvet under en sten i
kyrkhvalf-vet, på det Gustaf ej skulle få någon spaning derom.
Först 15 år derefter blef det åter uppletadt och
framdraget i ljuset.

Dagen derpå begynte riksdagen, och alla kallades
upp uti en stor klostersal, der samlingen hölls. Der
gingo då upp tillsammans männer med mycket olika
tankar: konungen med den fasta föresats att här
alldeles krossa påfveväldet, eller afsäga sig ett annars
van-mägtigt och föraktligt konunga namn: Brasken med
lika oryggligt beslut, att uti ingen del gifva vika ;
konungens anhängare, fulle af hopp, Braskens af fruktan;
adeln, dels begärlig efter klostergodsen, dels konungen
tillgifven, dels ock afundsjuk, såsom i synnerhet Ture
Jönsson Roos, hvilkens högmod smickrades och
uppblåstes af Brasken; slutligen borgare och bönder, väl
kännande det myckna goda, de af konungens kloka
regemente åtnjutit, dock till en del förvillade och
uppretade genom de osanna rykten, som af konungens
fiender utfördes, och i synnerhet genom det myckna
ropandet om hans gudlöshet. —- Då nu alla voro
församlade, steg konungens kansler, Laurentius Andreæ,
upp och började på hans vägnar ett långt tal. Deruti
anfördes, huru konungen, med Guds hjelp, fast
mycken möda, räddat riket ur främmande våld; huru han
af riksens ständer blifvit med många böner och stora
löften öfvertalad alt åtaga sig och bibehålla
regeringen, oaktadt han sådant velat flere gånger
undandraga sig. För allt detta hade otacksamhet, förräderi,
lögnaktigt förtal och uppror blifvit hans lön.
Kansleren gick nu utförligt igenom alla de om konungen
utspridda falska rykten, hvart efter annat, bevisande
deras grundlöshet, så att det låg klart hvarjom och
enom för ögonen. Derpå förkunnade han konungens
beslut att afsäga sig kronan och ett så otacksamt
be-gvär. Likväl ville han for ständerna uppräkna, hvaruti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free