Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
sinnen. Kansleren steg upp; drager öfverens, började
han, i gode män, och bedjen Gud om elt godt råd!
Ty här är en hög sak för handen. Antingen skola
vi bedja konung Gustaf om nåd och återtaga honom
och efterkomma hans vilja, eller också lösa honom ut
af riket, och välja en annan konung. Intet svar
följde, ingen uti den bestörta församlingen vågade höja sin
röst. Uti skilda hopar gingo och stodo de i salen,
talande sakta och rådslående med hvarandra, men
ingen ordning, ingen enighet förspordes, intet beslut blef
fattadt^ icke ens föreslaget. Mot aftonen skiljdes de åt;
en hvar gick hem till sig; de flesta fulle af oro och
bekymmer^ några andra åter af glädje och hopp; bland
dessa i synnerhet Ture Jönsson. När han skulle
återvända till sin boning, befallde ban sin tjenare gå
framför sig och slå hårdt på trumma utefter hela gatan;
bakom tjenaren följde herr Ture sjelf, stolt och
förnöjd. Trots, sade han till dem han mötte, att någon
detta år skall af mig göra en hedning, Lutter eller
kättare. Konungen åter hade kallat till sig uppå
slottet sina bästa vänner och gamla goda krigsbussar. För
dem anrättades ett präktigt gästabud. Deras sånger och
skämt, deras lust och lekar skulle öfverrösta eller
dölja den harm och oro, som stormade, inom konungens
bröst. Dock var han fast i sitt beslut. Någon af hans
vänner rådde honom att gifva efter för ständernas
vilja. Nej, sade ban, hvarken med smyg eller hot skola
de komma vävts med mig. Får råttan komma åt osten,
så slutar hon ej förr, än hon ätit upp honom.
Andra dagen kommo ständerna åter tillhopa uti
samma klostersal; men samma oenighet, samma
förvirring rådde, som den första. Hvad den ena jakade,
nekade den andra. Herr Nils Krumme ville framkomma
med ett godt råd; men hans röst hördes ej öfver
sorlet; likaså flere andra. Slutligen började bönderna
ropa och bedja, alt de gode herrar af rådet och
ridderskapet ville dtaga öfverens och bringa denna sak till
elt enligt beslut; så alt allmogen kunde få veta, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
