- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
103

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

103

närøsta herrar, kunde ej smälta den harmen, att se sitt
anseende och sin magt så mycket inskränkt. Han, så
innerligt tillgifven den påfviska läran, förmådde ej se,
huru den dag för dag förvandlades, aftog, gäckades och
alldeles afskaffades. Han beslöt att fly riket och en
för honom så sorglig syn. Han ville dock, att de
rid-dersmän, som uti Westerås för honom gått i borgen,
icke skulle något lida och beslöt alltså att nyttja
förställning. Då Gustaf kort efter riksdagen kom till
Ostergöthland, mottog Braskeu honom ödmjukt och
uu-dergifvet, anrättade för honom ett präktigt gästabud i
biskopsgården, och ställde sig derstädes så glad och
förnöjd, att konungen slutligen började tro honom om
allt godt, och det blef mycket tal och skämtan dem
emellan. Då biskopen nu såg, att Gustaf var vid så
godt mod, begärde han, att konungen ville befria de
åtta riddersmänneu från den borgen, de för honom sig
åtagit, hvilket Gustaf också genast gjorde. Sedan
begynte han tala om Gottland, sägande att, fast det i
verldslig måtto hörde nu under Danmark, så lydde det
dock uti andelig måtto under Linköpings stift, hvarföre
han begärde Gustafs tillåtelse att resa dit och visitera
kyrkorna. Gustaf jakade härtill gerna; det var honom
ej okärt, att det sålunda bevisades, att Gottland
ursprungligen hörde till Sverge.

Då Gustaf hade rest derifrån, skyndade Brasken
att samla tillhopa en stor mängd dyrbarheter och
penningar från kyrkorna uti Östergötland och Småland.
Allt nedpackades uti stora kistor, fördes till
Söderköping och lades der på ett godt fartyg, på hvilket
slutligen biskopen sjelf steg om bord och afseglade. Han
uppehöll sig först någon tid på Gottland, men for
sedan derifrån. I)å fartyget lemnade Gottlands-stranden,
aade biskopen: Nu må blåsa hvad vind, som vill, blott
den icke för tillbaka till Sverge. Resan gick lyckligt,
och ban landsteg uti Dantzig. Derifrån skref han straxt
konungen till, återfordrade Munkeboda, beropade sig
på konungens eget samvete, att Westerås recess varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free