- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
123

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123

för framtiden. De flesta antogo vilkoret; dock icke
Måns Bryntesson, Nils Winge och Ture Bjelke. I
förlitande på, att deras bref voro brända, trodde de, att
intet kunde dem bevisas; och de voro för stolte att
utan nödtvång erkänna sina fel och bedja om tillgift.
De skrefvo Gustaf till, att, som de hände sig alldeles
oskyldige i denna handel, så kunde de ingalunda,
såsom konungen fordrat, erkänna och afbedja
densamma; ty de ville vara alldeles fria från ali misslanka.
De begärde derföre, att han ville berama ett
herremöte, der deras uppförande måtte blifva noga
ran-sakadt. De fingo sin vilja fram. Konungen
sammankallade ständerna till Strengnäs den 17 Juni.

De trenne ofvannämnde herrarna framträdde då i
allas närvaro inför den tillsatta domstolen. De
förmanades att godvilligt erkänna den del, de haft uti Ture
Jönssons uppror. Då svarade på deras vägnar Måns
Bryntesson högt, frimodigt och vidlyftigt: Att de icke
vågat sätta sig mot Ture Jönsson, för det stora
anseende, han hade uti landet. De hade väl ofta hört
honom tala ohöfveliga om konungen; hvilket de aktat
komma af ålderdomssvaghet, hvarföre de stundom deri
hållit med honom allt för skämtans skull. Men
aldrig hade de gillat något af hans förräderi. Det
kunde dem aldrig bevisas. Då sade konungen: Hvad
vågen i derpå, om sådant likväl kan eder
öfverbevi-sas? De svarade: Vår hals under svärdet och vår
kropp på stegel och hjul, såsom lagen kräfver. —
Vakter eder, sade då en af rådsherrarna, förplikter eder
icke så högt. Törhända blifven i befunna brottsliga;
men de sade korrt nej härtill och påstodo sig vara
oskyldiga. Ytterligare talade konung Gustaf, fästande
på dem sina allvarsamma bickar: Väljen nu ett af dessa
tu stycken! Antingen att erkänna eder skyldiga och
mottaga tillgift derföre eller ock ali enligt lag
ran-sakas och dömmas. De svarade: Vi utvälja, att enligt
lag dömmas, och, derest vi uti detta uppror befinnas
delaktige, så vilja vi gerna lida och umgälla, hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free