- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
140

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

Ull deras höfdingar förordnas. Så stor fruklan buro
de likväl för konungen, att ingen vågade föra fram
dessa bud; ja, de till och med förbödo alla, att
underrätta bonom härom; dock fick ban det allt och snart
veta, men låtsade dock ingenting derom.

Dalkarlarna, hafvande efter någon tid ytterligare
besinnat sig, skrefvo till rådet och begärde dess
bemedling, lofvande ali aflemna Mockorna, derest de fingo
rådets försäkran, att konungen ej skulle draga in
främmande krigsfolk och öfverrumpla någon af dem
och utrycka än den ena än den andra. Rådet
svarade strängt och varnande, visade böndernas oförstånd
och brottslighet, samt konungens oskuld; allt i den
klaraste dag. Då skrefvo de ångerfulla dalkarlarna
ändtligen till konungen sjelf, bådo honom uti ali ödmjukhet,
att han värdigas för Onds och deras böns skull
öfverse med det buller, en del bland dem af oförstånd
sig företagit. De bönföllo ödmjukligen, att konungen
täcktes anamma klockorna från hela deras landsända,
och erböd honom dessutom 2000 mark. Ville han
mera hafva, skulle de mera gifva, så vidt dem möjligt
var, och hädanefter alltid bevisa sig som trogna och
lydige undersåtare. Så hade tid och eftertanka
nedsatt de gode dalamäns öfvermod. Konung Gustaf, nu
sysselsatt med kriget mot Kristian, biföll deras begäran,
g;if dem en fogde, Ingel Hansson från deras egen ort,
emottog anbudet af de 2000 mark, och förklarade, att
han tagit dem åter till vänskap och nåd. Stolta
häröfver, saint glada att hafva sluppit så lätt, anställde de
många gästabud, drucko och fröjdade sig öfver Dalas
gamla frihet, hvarvid många öfvermodiga och
otillbörliga ord hördes. Likväl blefvo de konung Gustaf
trogne, och af dogo ståndaktigt alla Gustaf Trolles försök.

Men konung Gustaf ämnade ej så lätt släppa dem.
Han kunde ej förgäta eller förlåta deras sturskhet och
det stolta språk, de emot honom fört. Han beslöt att
Strängeligen straffa dem, oaktadt de redan underkasta»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free