- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
145

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

145

ränner till evig sorg och bedröfvelse, och jag sjelf
skulle förlora allt milt arf och eget i Sverge. Härvid
afbröt honom Mejer, sägande; Ti lybske äro nog rika
alt gifva eder detta fyradubbelt igen. Och om, det Gud
förbjude, Gustaf skulle få öfverhand, så vilja vi dock
icke sluta fred, förrän lxan återgifver ali eder
egendom. Men Svante nekade ändå, och kunde hvarken
med hotelser eller löften lockas alt frivilligt resa till
Lybeck. Då utbrast Marcus Mejer: Yelen i ej i Guds
namn, så skolen i dock i djefvulens. Derpå
framkommo femtio lybska ryltare, och tillika herrarnas hästar.
Svante måste sitta upp; Mejer tog hans häst vid tygeln,
och så bar det af, utan allt dröjsmål till Lybeck.

Här bestormades herr Svante både med löften och
hot. Man gaf honom nya granna kläder, kallade
honom den unga riksföreståndaren i Sverge, slog till och
med mynt med hans namn. Men allt fåfängt. Ehuru
blott en yngling, ja nästan gosse, egde ban dock nog
styrka att motstå alla frestelser. Han bibehöll det
gamla Sturenamnets ära obefläckad. Efter någon tid
måste lybeckrarna tillåta honom att återresa till Lauenburg.

Så fann konung Gustaf trohet och hjelp af den
yngling, af hvilken ban kunnat frukta afund och
förräderi. Af sina närmaste åter blef ban förrådd.
Grefve Johan af Hoja, en storättad, krigserfaren herre, från
Tyskland, hade genom Gustaf kommit till stor magt i
Sverge, och blifvit förmäld med dennes syster,
Margareta, enka efter Joakim Brahe. Efter nägon tid
uppkom dock ovänskap mellan båda svågrarna; Johan af
Hoja fick ej klifva så högt, ban ämnat. Den tyska
grefven kunde ej fördraga den krönta svenska
adelsmannens öfvervälde; och troligen undvek ej heller Gustaf
att låta honom känna detsamma. Lybeckrarna,
underrättade om missförståndet, sände uppviglande bud till
grefven af Hoja. Denne lyssnade till dem, och rymde
slutligen till Revel med hustru och barn. Sjelf gick
han öfver till Gustafs fiender. Fru Margareta åter
up-Fryxells Ber. III. 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free