- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
184

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

han, på erkebiskopens ord, en förordning, som förböd
presterna, fäsla olika folk, ett ungt och ett gammalt.

femtiondesjette kapitlet.

OM RYSKA KRIGET.

Sverges grannar i öster, de talrika men råa och
vilda ryssarna, hade lemnat svenskarna i ro allt sedan
den 50-åriga fredens afslutande under Svante Stures
tid. Nu böljade dock att förspörjas oroligheter och
fiendskap från deras sida. De gjurde härjande infall i
Finland; finnarna hos dem tillbaka; och snart stod
kriget i full låga bela gränsen utefter. Gustaf, som i
del längsta ville spara sina undersåtare, skref och
frågade efter orsaken till ryssarnas fiendtligheter. De
svarade, atl svenskarna uppburit skatt i ryska lappmarken.
Gustaf forskade efter. Då befanns verkeligen, att
svenska uppbördsmännen så gjo t, men denna skatten hade
de i tysthet stoppat i sina egna fickor. Gustaf skref
då återigen till Ryssland om fiendtligheternas
inställande och erböd sig att straffa brottslingarna och betala
det de tagit. Det var för sent. Stora hopar af
ryssar till flere tusende nian inföllo, härjande här och der
uti landet, och storfursten, så kallades på den tiden
ryska regenten, påstod, att Gustaf skulle till honom
afträda ett stycke land, som tillförene länge hade hört
under Sverges krona.

Då Gustaf ej såg någon möjlighet mer att kunna
få fred, rustade ban sig på det allvarsammaste.
Mat-fÖrråder anskaffades, vapensmederna sattes i rörelse,
flottan utrustades, främmande krigsfolk införskrefs, det
inländska mönstrades; och en del öfversändes till
Finland. Sjelf ämnade den gamle konungen om någon tid
kom ma efter; emedlertid skref ban till sina fältöfverstar
derstädes de trägnaste förmaningar, atl icke ulan
nödtvång gifva sig i strid mot en öfverlägsen fiende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free