- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
192

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

Gustaf Wasas äldsta son. Trenne dygn låg modern
dervid i de svåraste plågor. Sista aftonen kopi
konungens lifmedikus, som ock efter tidens sed var
stjerntydare, för att efterfråga hennes tillstånd. Då han i
förmaket (ick höra, att förlossningen ej var förbi,
utropade han: Faller alla på knä och beder med mig, alt
den icke sker på denna timman, ty på himmelen äro
så svåra och onda tecken, ali föddes han nu, så
blefve han allt Sverges rike ett sorgebarn. Och medan
ban ännu talade, föddes barnet, och dess skri hördes
ut från sängkammaren. Den gången slog stjerntjdarens
spådom olyckligtvis allt för väl in.

Den unga konungasonen gaf det bästa hopp om
sig, medan ban växte upp. Han hade af naturen ett
vackert och raskt utseende, en vig och stark kropp,
öfvad genom härdad uppfostran. Såsom yngling
öfverträffade han nästan alla sina jemnåriga uti vighet,
kapplöpning, simmande, dans, boll- och tornerspel, och
allehanda kroppsöfningar. Det var en lust, men tillika
en förskräckelse att åskåda, huru han tumlade om med
hästen. Äfven med själsförmögenheter var han i rikt
mått utrustad, och blef en på sin tid utmärkt lärd
herre. Han skref en lätt och prydlig latin ; men i
synnerhet var han stark uti stjernkunskapen och matematiken.
"Likt fadren älskade Erik tonkonsten mycket, och
sammanskref äfven sjelf musik; också verser, de bästa som
finnas sedan den tiden. Hans lärare var först den af
Lutter och Melanchton insände Georg Norrman ; sedan,
då konungen behöfde denne i regeringen, fransosen
Dionysius Beurreus och äfven den af Gustaf aldrig rätt
lidna Göran Persson från Sala; dessa två sista prinsen
till föga båtnad. Beurreus fyllde hans hufvud med den
då gängse stjerntyderi-vidskepelsen, och gaf honom först
det olyckliga förslaget, att fria till Elisabet. Göran
Persson åter var den, som sedan lockade honom in
uti så många farliga företag och gjorde hans regering
så förhatlig.

Erik sjelf hade äfven sina fel, och dem icke rin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free