- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
199

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

199

jan väl emottagen för slägtens anseende och egna
behag, men snart föraktad för sitt dåliga uppförande.
Under dessa resor förspillde lion helt och hållet både
rykte och förmögenhet. Hela den slora hemgiften var
nära slut, då hennes man 1575 dog, sedan ban
längesedan erfarit hennes otrohet. Efter hans död öfvergick
hon till katolska kyrkan, erhöll derföre understöd af
Johan aen tredje, men sönk småningom ned till den
föraktligaste lefnad och största fattigdom.

Hennes barn blefvo alla olyckliga eller brottsliga.
Edvard, den äldste, en våldsam, orättvis, utsväfvande
herre, var känd under namn af den galne
markgrefven. Han föll slutligen rusig utför en trappa och bröt
halsen af sig. Den andre, Kristoffer, var halt och blind.
Den tredje, Filip, hade en beständigt orolig lefnad.
Den yngsta hette Johan Karl, och blef
Malteser-riddare. Vid 23 års ålder kom ban till Antwerpen 1594,
hvarest han fann sin nu femtiofyra-åriga moder, som
fortsatte sitt skändeliga lefnadssätt. Han begärde och
erhöll magistratens tillåtelse att föra henne dädan.
Sonen dref då modren ut från hennes herberge, och då
hon gjorde motstånd, sparkade han henne och drog
henne vid det fordom besungna gula håret ut efter
gatan, oaktadt hennes jemmerskri, och handterade henne
så våldsamt, att hennes ena arm rycktes ur led.
Härefter instängde ban henne på landet från menniskors
ögon. Modrens nesa och kanske ånger öfver egen
hårdhet verkade dock så på honom, att ban från
denna stund föll i en tvinsot, som snart lade den förut
blomstrande ynglingen i grafven. Cecilia lefde sedan
utan man, utan barn, utan anseende, utan skydd. Det
är till och med obekant, huru och på hvad ställe hon
tillbragt de sista åren af sin lefnad. En ringa
anteckning underrättar oss blott, att hon dött 1627. Hon
var då åtliosju år gammal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free