- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
230

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

på Magnus. Han lät gifva honom en rik och präktig
bofhållning, och tjusade honom med hoppet om den
sköna Maria Stuart, till hvilken det äfven sändes flera
beskickningar i denna afsigt. Så lockad och
bestormad från alla sidor, gaf Magnus slutligen efter, och
skref under. Men från denna dag hade ban ej en
enda glad stund mera. Han tärdes af ständiga
samvetsförebråelser och ansåg sig för en brodermördare. Med
sin svaga själ kunde ban ej bära dessa plågor, utan
blef slutligen alldeles vansinnig. Han bodde under
denna tid på Kongsbro gård i Östergötland, der Motala å
faller ut i sjön Roxen. Der tyckte ban sig ofta se,
huru den sköna hafsfrun höjde sig öfver vattnet och
började en sång så ljuf, att han slutligen säges hafva
hoppat ur det höga fönstret midt i vågorna.
Lyckligtvis blef ban oskadad, och väktaren fick upp honom
igen, men en visa om denna händelse sjunges i hela
Sverge. Folket berättar deri saken på sitt vis; de
säga att hafsfrun trollat svagheten på Magnus till straff för
det, ban ej ville stanna hos henne. En annan orsak
uppgafs af jesuiten Possevinus, då han under Johans
tid var i Sverge. Denne försäkrade neml., att Magnus
blifvit af Gud slagen med vansinnighet derföre, att han
i sin ungdom velat utdrifva nunnorna ur Wadstena
kloster. Magnus förblef i detta olyckliga tillstånd bela
sitt öfriga lif, eller ännu 42 år. Först år 1595 gjorde
döden slut derpå. Han blef begrafven i Wadstena kyrka.

TIONDE KAPITLET.

OM FRIERIET I HESSEN.

Den 24 Augusti 1562 sände Erik sina första bud
till landtgrefven af Hessen, för att fria till dess dotter.
Landtgrefven gaf godt svar, i Maj månad nästa år
skulle bruden komma. För att ytterligare bedrifva detta
värf, sändes i Februari 1563 Sten Eriksson Lejonhuf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free