- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
233

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

233

konung Fredrik fri lejd för prinsessan att resa genom
Danmark. Det nekades. Han begärde säkerhet för
sina sändebud; också det nekades. Danmark fruktade
högeligen för denna förbindelse. Erik befallte
emedlertid Nils Gyllenstjerna och Göran Gere, som vistades
i Tyskland, att fara till Hessen; de skulle medtaga till
prinsessan en förlofningsring af G000 dalers värde.
Denna befallning utgaf Erik den 11 Oktober; och fyra
dagar derefter skref han ett bref till Elisabet i
England, hvaruti han förnyade sitt gamla frieri, och sade,
ali han aldrig haft allvar med giftermålet i Hessen.
Han fruktade dock mycket att detta bref skulle blifva
upptäckt. Det gömdes uti en käpp och med
detsamma afreste ett hemligt sändebud. Kriget med Danmark
var nu redan ulbrustet. En kapare uppfångade
sändebudet i Nordsjön, och förde det till Köpenhamn.
Olvck-ligtvis upptäcktes brefvet; man vet ej huru. Det var
ej till ringa fägnad för danska konungen. Han
skickade det straxt med ett sändebud till landtgrefven.

Nils Gyllenstjerna och Göran Gere hade
emedlertid af denne fått goda svar, och hoppades snart för
allo afsluta saken. Då kom hastigt och oförmodadt
danska sändebudet med Eriks olyckliga bref,
Landtgrefven blef högst uppbragt öfver att se sig och sin
dotter så gäckade. De svenska sändebuden måste
innan solens nedgång lemna staden.

Oaktadt allt detta trodde Erik ändå. alt Lan kun-

’ o

de erhålla denna så bedragna furstinna. Ar 1565
hade ban åter sändebud der; de blefvo med förakt
tillbakaviste. — Denna Kristina blef sedan gift med
hertigen af Holstein och ägde med honom dottren
Kristina, som blef förmäld med Karl den nionde. Hon blef
således mormor åt Gustaf den andre Adolf, och
farmorsmor åt drottning Kristina, samt stammoder för de
tre Karlarna, den 10:de, ll:te och 12:te.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free