Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
Erik förordnade, att en adelsman skulle få hafva en, en
friherre två, en grefve tre gårdar fria *). För hvarje
gård derutöfver skulle det rustas. För krigshären och
flottan anlade hirn goda vapensmedjor, skeppsvarf,
krut-qvarnar, m. ni. För sina höfdingar både i krig och
fred uppsatte han långa egenhändiga föreskrifter; oftast
djuptänkte, men också bindande höfdingen genom allt
för mycken småaktighet. I de sednare åren tilltog hans
underliga lynne allt mer, och öfvergick allt oftare till
en vansinnighet, som förmörkade hans förstånd och
förstörde hans lycka.
Prakt och högtidlighet älskade ban mycket. Det
är taladt om hans triumftåg, hans lysande kröning, samt
de nya regalierna, som dertill köptes. Gustaf kallades
hans nåde, Erik införde benämningen hans majestät.
Hans ordspråk var: Magnos magna decent **). Göran
Persson sökte hämma öfverflödet; men fåfängt. Från
hofvet spridde det sig först i Stockholm, sedan till
landsorterna, de gamla till harm, de unga till
förförelse, alla till skada. Karl den nionde lyckades först att
återföra den fordna tarlligheten, åtminstone till en del.
Med prakten följde äfven lättsinnigheten. Eriks lefnad
var i detta hänseende högst klandervärd. Agda, en
borgaredotter från Stockholm, för sin skönhet kallad
Caritas, var i början hans offentliga frilla, och t^af
honom tvenne barn. Sedan var han i detta hänseende
likaså ombytlig, som i sina frierier. En allmän
förargelse väcktes, och erkebiskopen, den gamle Laurentius,
varnade honom icke en utan flere gånger; men
förgäfves.
Han misstänktes att af sin lärare Beurreus hafva
fått smak för Kalvinska läran; tnen om så var,
inverkade den ej på hans regering. Både i tro och
gerning var hans gudsfruktan mattare, än fadrens.
Vidskepelsen deremot, så mycket starkare, i synnerhet an-
*) Dessa kallades sätesgårdar eller säterier.
**) Stort passar åt de stora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
