- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
247

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

247

vet, och deltog då aldrig i de stämplingar, som
derstädes den ena fürehade mot den andra. Behöfdes det,
så skyggde han icke för att säga sanningen. Han såg
konungens olyckliga vana, att tro somliga för mycket
och andra för litet; hylla den ena och hata den andra,
båda delarna utan skäl och måtta. Då sade han till
Erik: Här i landet skall en konung vara varsam och
icke gifva den ena elt synbart företräde framför den
andra; annars följer tadel, missnöje och oro, derföre
Gud bevare eder, nådige herre, och oss alle!

Klas Horn nämndes till anförare för de troppar,
som konung Erik år 1561 sände till Estland. Här
innehade han det högsta befälet två år, ofta under de
bekymmersammaste omständigheter. An utbrast
sjukdom i hären, än myteri och uppror, så väl bland
svenska knektarna, hvilka ropade efter hem, som bland
de tyska och skottska, hvilka ropade efter penningar.
Esternas trohet var föga pålitlig; fienderna mägtiga och
nära, hjelpen hemifrån liten och aflägsen. Detta
oaktadt hade Klas Horn en nästan oafbruten framgång.
Innan han for derifrån, hade han intagit slotten Revel,
Padis, Pernau, "YVittensten och Karkhus m. fi., samt
kringliggande länder. Karl de Mornay gjorde honom
härvid godt bistånd.

Ar 1563, då kriget med Danmark utbrast,
hem-kallades både Horn och Mornay. I deras ställe skulle
Ake Bengtsson Ferla och Henrik Klasson Horn föra
befälet i Estland. I kriget mot Danmark sattes Klas
Horn och Mornay till anförare, men konungen följde
med och förde högsta befälet. Fälttåget gick ej
lyckligt. Erik underkufvade Halland och lät hylla sig af
folket. Sedan började han belägra Halmstad; men
rönte ihärdigt och tappert motstånd. Det började lida
fram på hösten. Soldaterna sjuknade, knotade och
ville gå hem; många gingo verkligen. Höfdingarna
rådde Erik att göra slut på belägringen. Dertill kom
äfven underrättelse, att konung Fredrik med en dansk
krigshär var i antågande. Erik sammankallade då de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free