- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 30. Ulrika Eleonoras regering /
35

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tårar. En annan väg vore mera säker och ärofull,
nämligen att dit uppträda till följe af ett fritt val; och
detta sednare kunde ej uteblifva; ty, sade han, af
kärlek och vördnad lär enhvar svensk medborgare, sä
fram t han får åtnjuta sin lagliga valrätt. utkora eders
majestät till rikets drottning. Ålen, emedan vi nyligen
varit underkastade träldomsbandet, så är vår
nuvarande åstundan, att fä med eders majestät
sammanknyta ett frihetsband, grundadt pä rikslagarnas helgd,
samt befästadt af inbördes förtroende, aktning och
säkerhet. Ytterligare, och med åberopande af Barck
såsom vittne, påminte han om sina upprigtiga
varningar redan den 6 Dec„ då titteln af drottning
antogs. sina dä uttalade förutsägelser af det obehag, som
nu inträffat. Hans skäl förmådde ännu icke böja
lilrika Eleonoras sinne. Hon ville ingalunda
bort-lemna, hvad Gud och naturen henne en gäng gifvit:
icke ändra. hvad en gång blifvit af g jordi; — hennes
förmälning hade skett med den dä enväldige
konungens bifall, hvadan något sådant, gifvet af ständerna,
icke be höfdes; — hon önskade, alt man icke måtte
förneka hennes arfsrätt, och tyckte del vara alldeles
för hårdi, om hennes krona skulle bero aj val. Efter
åtskilligt tvistande, skred man till omröstning. För
arfsrätten talade Axel Banér. Mer eller mindre
sväf-vande och obestämda voro Taube, Mejerfelt och
Spens. 1 Horns åsigt. instämde deremot Cronhielm.
Diiker, Mörner, Behnsköld, Sparre, Strömberg och
Tessin; Cronhielm allin mest. Drottningen vidhöll
ändock sitt beslut. Då inkallades den till
landtmar-skalk föreslagne Per Bibbins. På Horns fråga, när
riksdagen skulle taga sin början, svarade han, att
ständerna hoppades om en eller annan dag kunna
tillbjuda hennes majestät, kronan; men alt pä
riddar-huset var Coyet den ende som talade för arfsrällen;
att för öfrigt alla ständerna önskade frilt val, och att
t staden höllos härom många sammankomster. Vid
detta svar gaf Ulrika Eleonora ändtligen vika, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/30/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free