Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deribland Creutz, Hugo Hamilton, Lagerberg,
Silfver-hielm, Stierncrona; — 8 prester, deribland erkebiskop
Steuchius, biskoparna Rudén, Iser, Rrauner,
domprostarna Molin, Ihre, Humerus; — och 8 borgare,
hvilkas namn vi icke känna. Många bland
medlemmarna i denna nämnd, en Hamilton, Lagerberg,
Stierncrona, Steuchius, Rudén, Rrauner, Humerus,
voro kända som utmärkt redliga och dugliga män,
och bland dem alla hade, utom Molin, ingen, oss
veterligen, deltagit i uppsättandet af första förslagen till
nämnde regeringsform. Ovilja mot och fruktan för
envälde gjorde sig dock i hög grad gällande äfven
hos dessa sednare bearbetare. Tänkesättet
beskrif-ves, troligtvis med någon öfverdrilt, på följande säti.
Konungamagten ansågs vara ett farligt vilddjur, som
man nu lyckligtvis fått i sina händer, och derföre
borde belägga med sådana bojor, att det aldrig mer
skulle kunna slita sig löst och anställa någon förödelse.
Att arbetet med den nya författningen var till
det mesta redan undangjordt. visar sig af den korta
tid, som nu till dess fulländande behöfdes. Knappt
tre veckor förflöto, innan regeringsformen var af
nämnden utarbetad samt af stånden och af rådet
granskad och gillad.
I ett sednare häfte skola vi omständligare till
förtjenster, fel och följder teckna den regeringsform,
som sålunda antogs, och som sedermera utbildades
genom regeringsformen 1720 och riksdagsordningen
1723. Här framläggas likväl dess väsendtligare
bestämmelser, på det läsaren måtte så mycket lättare
förstå efterföljande berättelser om riksdagarna och der
förefallande strider.
Högsta i alla ärender afgörande magten
tillerkändes svenska folkel; hvilket kunde när och hur
som häldst fatta eller ändra sina beslut, och från
hvars dom intet vad egde rum. Läran om folkets
suveränitet har aldrig varit mer öppet uttalad, mer
strängt enligt då rådande åsigter tillämpad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
