- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 30. Ulrika Eleonoras regering /
55

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELFTE KAPITLET.

ERIK SPARRE KANSLIPRESIDENT.

Erik Sparre, bror till Karl den tolftes
krigskamrat Axel och sonsons son till den under Sigismunds
regering ryktbara rikskansleren, var, sade man, till
utseende den skönaste och till umgängessätt den
behagligaste man på sin tid, qvick, glad, lillig, stolt;
men derjemnte en stor misshushållare. Fransyska
spräket talade han med fullkomlig färdighet. Derföre
och med förtröstan på de lysande egenskaperna, sökte
han sin lycka i Frankrike och uppnådde der
värdigheten af general-löjtnant. Under samma tid mottog
han af sin dåvarande fransyska öfverhet det
tvetydiga uppdraget att locka Karl den tolfte till
oaf-brutet fortsättande af kriget mot konung August *).
När stämplingen var nära att upptäckas, återvände
Sparre till Paris. Måhända af dessa orsaker var han
en tid illa anskrifven hos Karl, likasom för sin
misshushållning hos svärföräldrarna, den rike Fabian
Wrede och dess grefvinna.

Det tyckes dock, som antingen ofvannämnde
beskyllningar varit öfverdrifna, eller ock, att någon
betydlig förändring inträffat; ty mot slutet af Karls
regering omtalas Erik Sparre med allmänt beröm.
Han hade nu återvändt till fäderneslandet, derstädes
i början gynnad af Görtz, men sedermera öppet
klandrande dennes vågsamma och våldsamma foretag.
Sådana tänkesätt hafva måhända bidragit att skafla
honom Ulrika Eleonoras ynnest samt redan i Dec.
1718 kallelse till riksråd, i hvilken egenskap han
insattes till tjenstgorning i kansliet. Han undanbad sig
den sednare befattningen såsom för honom
främmande; men drottningen var enträgen och åberopade
förnämligast det skälet, att Sparre skulle i nämnde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/30/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free