- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 31. Fredriks regering. H. 1. Tiden från 1720 till 1734 /
17

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nämste i tsarens beskickning, anlände först en månad
sednare; det var denna gången ryssarna, som läto
vänta på sig l). Underhandlingarna mötte i början
stora hinder. Sverge ville afstå endast Kexholms
iän, Ingermanland och Narwa, och blott i yttersta
nödfall Estland. Men tsaren fordrade derutöfver också
Wiborg samt Liffland med bredvid liggande öar, och
detta orubbligt, obevekligt. Ostermann besvarade
med åtlöje svenskarnas anbud, och i synnerhet deras
hot. Tyvärr, var ock Sverges hjelplöshet allt för
stor och allt för väl känd. Af andra stater kunde
föga understöd väntas. Frankrike, sjelft utmattadt,
skickade visserligen en penningesumma och en
medlande underhandlare; men detta var allt. Några trodde
till och med, att underhandlaren i vissa fall mer
skadade än gagnade Sverges sak. Och England!
Sin vänskap hade detta rike bevisat genom att tvinga
Preussen och Danmark till drägliga fredsvillkor och
genom att tre år å råd hafva skickat sin flotta till
Östersjön. Det tröttnade och ville ingenting mer
uppoffra; åtminstone icke den fördelaktiga handeln
på Ryssland. I början, och som villkor för Bremens
afstående åt Hannover, hade väl Georg giTvit
förhoppningar om engelskt krigsbiträde. Men
dåvarande förvaltning af Sverges utrikes ärender hade
icke tagit laga fasta dera, och England följde den
statskonst, som icke håller dyiika förespeglingar eller
löften längre, än de äro för löftesgifvaren nyttiga.
Af utrikes magter var således ingen hjelp att vänia.

Lika morka voro utsigterna till understöd af
befolkningen inom de landskap, man ville från
ryssarna återtaga. Finnland, i hög grad utblottadt på
menniskor och medel, mägtade icke med något
eftertryck bidraga till fiendens fördrifvande.
Innevånar-nL’.i tänkesätt torde ock hafva varit föga gynnsamt;
till följe af det sätt, hvarpå de och deras land blifvit

i) 39. 97.

Fiyxells Ber. XXXI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/31/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free