- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 31. Fredriks regering. H. 1. Tiden från 1720 till 1734 /
66

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

o

Andtligrn skulle hofpartiets plan komma till
verkställighet, At bondeståndet uppsattes en skrift,
hvll-ken omtalades huru allmogen ansåg rådligt och för
hela riket nödigt, att honungen bekomme den magt
och myndighet, Sverges fordna regenter enligt
gammal lag och uråldriga stadgar innehaft; dock all
suveränitet och allt envälde undantagna, såsom för
land och rike högst skadliga samt derföre med skäl
och fog afsvurna och förbannade ting, m. m.
Skriften var i första utkastet tämligen skarp; men blef af
ståndets sekreterare mildrad, derefter af talemannen
underskrifven och slutligen lemnad till borgareståndet,
af hvilken samhällsklass man snarast väntade
understöd, och hvarest talemannen, borgmästaren Bunge,
var för konungens afsigter vunnen. ])et oaktadt ville

O O

nämnde stånd icke afgifva något svar på böndernas
skrifvelse, utan inberättade alltsammans till så väl
presterna som adeln. Nu visade sig lösheten af den
grundval, på hvilken Fredrik byggt sina
förhoppningar; ty inom kort och utan någon lifligare strid blef
böndernas förslag af de tre andra stånden förkastadt.
Dervid sägas några märkliga uppträden hafva egt rum.
Borgareståndets ofvannäinnde taleinan framställde
frågan på följande sätt. Pen, som röstar för ökad
konun-gamagt träde fram; de andre sitte slilla! Derpå steg
han sjelf fram, men åtföljdes af blott några få; den
stora mängden blef sittande orörlig ’). När saken på
riddarhuset förekom, trädde landshöfding Cronberg
upp för att understödja böndernas åsigt; men från
den öfriga församlingen, som gissade afsigten, hördes
då ett sorl, så betänkligt, att Cronberg, skrämd och
tigande, återvände till sin plats2). Konungen hade
önskat, det också en annan hans vän, öfverste Lars

1) Öiterr. min. br. d. 24 Febr. 1723.

2) S. st.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/31/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free