- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 31. Fredriks regering. H. 1. Tiden från 1720 till 1734 /
70

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Se här ett annat uppträde af samma art. I sin
stora fattigdom yrkade Stanislaus Leczinski år 1722
på utbekommande af det årsunderhåll, Karl den
tolfte honom lofvat, samt hotade, att i händelse
penningar icke erhölles, skulle han och hela hans hof
komma till Sverge för att der underhållas. Regeringen
fruktade uppseendet och kostnaderna, och ville ej
heller bryta den aflidne konungens löften. Men som
penningar icke förefunnos, ville man sådana upplåna
mot pant af den beryktade stora krono-rubinen *).
Då fick man likväl veta, att denna jemnte öfriga
riks-klenoder hade sedan kröningarna 1719 och 1720 icke

O

blifvit återförda till kammarkollegium, utan stannat i
Ulrika Eleonoras förvar. Hon ville också behålla dem
qvar, antingen för att njuta en slags ögonfägnad af
deras beskådande; eller ock för att i sin egen vård hafva
Sverges krona såsom underpant på sin rättighet att i
händelse af Fredriks frånfälle återigen som regerande
drottning densamma bära. Rådet ville för tillfället icke
envisas med den envisa drottningen; utan skaffade andra
medel för Stanislai tillfredsställande2). Men under
nyss berättade slitningar våren 1723 bragtes saken
om igen å bana; kanske ej utan afsigt att skada eller
åtminstone att förtreta. Man började som ett löst
rykte omtala, huru konungen, för att få penningar
till sin åsyftade statshvälfning, hade pantsatt den
stora rubinen, måhända ock flere kronans dyrbarheter.
Enligt ständernas önskan har då landtmarskalken
Lagerberg jemnte några kammarkollegii ledamöter
anhållit om besagde klenoders återlemnande. Men
Ul-rika Eleonora vägrade och anförde som exempel att
under Karl Gustafs krigståg hade kronjuvelerna legat
hos dennes gemål, Hedvig Eleonora. Afven Fredrik
mente dyrbarheterna vara i lika godt förvar hos
drottningen som hos kammarkollegium. Då beslöto

1) Se 8:de del, 2:a uppl., s. 42.

2) Kådsprot. sommaren 1722.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/31/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free