Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
digheten, hvilken såsom omedelbart härflytande från
Gud, icke vid uppdragandel åt någon viss person
borde genom inskränkande villkor bestämmas eller genom
upprättade gärdesgårdar instängas; ty sådant vore.
att sätta sig mot Guds skickelse o. s. v. Ett annat
href, ställdt till Fredrik, frisade denne från hans nyss
afgifna konungaförsäkran och påstod honom vara
bunden endast till de lagar, som gällde före 1680.
Fredrik lät ock i eget namn uppsätta en skrift, i
hvilken han begärde rättighet att utan råds råde
gif-va brottslingar nåd och att mellan riksdagarne med
råds råde jemnka förslagen till rikets stat, samt att
vid tjensters besättande gå utom kollegiernas förslag,
o. s. v. Förrän sistnämnde uppsats till ständerna
in-lemnades, blef den likväl af konungen uppvisad för
Lagerberg. Till följe af allt, som förutgått, och som
förutsågs, väckte äfven detta förslag misstroende
och motstånd. Lagerberg anmärkte ock, att
ständerna icke toge emot andra konungabref än dem, som
voro utfärdade med råds råde, och att konungen
der-före borde först inhemta rådsherrarnas betänkande.
Dessa afstyrkte åtgerden, hvarföre konungen kastade
skriften på elden, men bibehöll sina förra åsigter,
vanor och vänner. På allvarlig föreställning af Vellingk
skall han väl vid något tillfälle hafva lofvat afskeda
sina klandrade rådgifvare och smågunstlingar; men
inom förloppet af ett dygn ändrade han tänkesätt och
bad Vellingk ej mer tala derom 1). Då man pekade
på omöjligheten af att öfvervinna ständernas
motstånd, lät han undfalla sig den hotelsen, att efter
riksdagens slut taga sin skada igen.2) — Döden eller
suveräniteten skall han hafva sagt och tillika
ämnat genom anhängarna, landshöfdingarna Cronberg i
Uppland och Cederhielm3) i Södermanland, låta till
1) Franska min. br. d. 12 Maj 1725.
2) Österr. min. br. d. 15 Maj 1725.
5) Denne anses dock vanligtvis hafva hört till holsleinsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
