- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 31. Fredriks regering. H. 1. Tiden från 1720 till 1734 /
88

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

yändelse, till och med kraften och modet till en
fortsatt ärelystnad. Under tidrymden 1725—1738
omtalas väl ett och annat drag af dylika planer, t. ex.
1727 efter Katarina den förstas död och
sedermera till följe af eggelser dels från hrodren Wilhelm och
gunstlingen Gyllenborg, dels från Frankrike eller
England; men ingen gång hvarken på allvar anlaggda
eller med kraft fullföljda 2). Den magt, Fredrik mest
älskade, mest eftersträfvade, var att obehindradt få
sköta sin beqvämlighet och sina nöjen; på sin höjd
att någon gång få sjelfrådigt med penningar eller
sysslor antingen belöna sina gunstlingar eller köpa sig
fri från deras efterhängsenhet.

SJUKDE KAPITLET.

HOLSTEINSKA PARTIRÖRELSER 1719—4759.

Under frihetstidens två första årtiotal liar hertig
Karl Fredriks anspråk på svensk tronföljd ingripit i
fäderneslandets öden och detta både ofta och djupt.
Knappt har under nämnde tid en enda vigtigare
brytning förefallit, i hvilken bemälte tvistefråga icke på
ett eller annat sätt blifvit inblandad; utgörande
vanligtvis det fältrop, som höll tillsammans hvarje mot
regeringen framträdande parti, af hvilka andra
orsaker detta ock måtte hafva i verkligheten
uppkommit. I fall Ulrika Eleonora frivilligt låtit åt
systersonen tillerkänna tronföljden efter sin och sin
gemåls död, hade han troligen stannat i Sverge, och
der hvarken velat eller med sina ringa
själsför-mögenbeter kunnat tillställa någon betydligare
oenighet, och partierna hade ej heller med den fart som
nu, kunna begagna sig af hans namn och så
kallade arfsrätt. Men vi känna den olyckliga missämjan

1) Upps. Svenska saml. N:r 6. Nolckens berättelse.

2) Presteståndets prot. d. 9 Sept. 1754.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/31/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free